Munskydd räddade liv – nu är de ett miljöproblem

Tonvis med munskydd av papper och plast skyddade under pandemin människor från att bli smittade av covid. Men nu när de slängts utgör de ett miljöproblem på grund av sitt innehåll av mikroplaster.

Nära 130 miljarder munskydd, gjorda av bland annat polypropylen och andra plaster, användes varje månad när pandemin var som värst. Många av de använda munskydden har hamnat i sopförbränningen, men det finns också mängder av dem på soptippar eller slängda runtom i städerna och i naturen.

Över 300 munskydd hittades exempelvis på fem stränder längs Marockos kust mot Medelhavet. Och de frivilliga som rensade stränder från skräp i en städningskampanj i Storbritannien under pandemin fann munskydd på nästan en tredjedel av alla stränderna.

De bortslängda munskydden har nu börjat brytas ner och avge bland annat mikroplaster (plastpartiklar under 5 mm). Forskaren Anna Bogush från Coventry University och hennes medarbetare har studerat vad som händer vid denna nedbrytning.

I studien, som publicerats i tidskriften Environmental Pollution, lät man nyinköpta munskydd ligga i rent vatten i ett dygn och filtrerade sedan vattnet. Alla munskydden visade sig läcka mikroplaster, men värst var de så kallade FFP2 och FFP3-maskerna, som ansetts ge det bästa skyddet. Dessa släppte ut fyra till sex gånger mer än de enklare maskerna. 

Det är oklart hur farliga mikroplaster är, men millimeterstora partiklar anses mindre problematiska än partiklar i nanostorlek. Partiklarna i Coventry-studien varierade i storlek, men merparten var under 100 mikrometer.

”Studien understryker behovet av att planera för hur vi tillverkar, använder och tar hand om munskydd”, säger Anna Bogush till tidningen Guardian.