Både hyllning och kritik när EU ökar sina klimatambitioner med presentationen av en ny grön giv och målet att nå klimatneutralitet till år 2050.
Detta är EU:s månlöfte för klimatet.
I veckan presenterade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen den europeiska gröna given (European Green Deal) och passade då på att jämföra satsningen med månlandningen. Målet med satsningen är att Europa ska bli världens första klimatneutrala världsdel till 2050, något som EU-länderna enades om dagen efter att den gröna given presenterats. Enbart Polen ställde sig utanför överenskommelsen, eftersom landet inte anser sig kunna nå målet.
Den gröna given beskrivs som ett långtgående åtgärdspaket för att starta en hållbar grön omställning som både allmänhet och näringsliv kan dra nytta av. För att komma dit ska det ske en sällan skådad satsning för att uppnå stora utsläppsminskningar, investeringar i spetsforskning och innovation och bevarande av den biologiska mångfalden i EU.
Rent konkret kan det innebära fler laddningsstationer för elbilar, utbyggt järnvägsnät, fler träd planterade samt skärpta klimatmål för 2030 och 2050. Dagens mål, att utsläppen av växthusgaser till 2030 ska ha gått ned med 40 procent (från nivåerna 1990), ska skärpas till en neddragning med 50 procent, med sikte på 55 procent.
För att uppnå detta vill EU-kommissionen mobilisera 100 miljarder euro, över 1 000 miljarder svenska kronor med dagens valutakurs, för 2021–2027. Pengarna ska bland annat investeras i de regioner som påverkas mest ekonomiskt och socialt av omställningen.
Den gröna given har dock både kritiserats och hyllats i förväg och reaktionerna efter dess lansering är fortfarande lika starka, främst från Europaparlamentets vänsterledamöter och gröna gruppen.
Dessa menar bland annat att utsläppsmålen är otillräckliga och att det krävs minst 65–70 procents utsläppsminskning för att EU ska kunna leva upp till Parisavtalet. En annan kritik är att fokus borde ligga på att skydda konsumenten och inte företagens innovationer.
Nyligen presenterade även EU-kommissionens klimatansvarige viceordförande Frans Timmermans nya planer på att länder som inte lever upp till Parisavtalets krav på att minska sina koldioxidutsläpp ska kunna få en straffskatt vid import till EU.
Frågan är om EU nu kan utgöra motor för andra initiativ nu när de stora utsläppsländerna kritiserats för att vara ovanligt passiva under COP25 i Madrid och till och med anklagats för att sabotera.
Faktarutan
EU-kommissionens plan för att bekämpa klimatförändringarna väntas bland annat innehålla:
- En klimatlag för nollutsläpp 2050, reviderade utsläppsmål till år 2030, utvidgat system för handel med utsläppsrätter och en ”gränsjusteringsmekanism” – i princip en form av importskatt för att täcka för utsläpp utanför EU
- En övergångsfond för att hjälpa till i omställningen från fossila bränslen och utsläppstunga industrier
- Reform av jordbrukspolitiken,
Nya handlingsplaner för cirkulär ekonomi, ren luft och vatten - Uppdaterad energilagstiftning, inklusive beskattning
- En plan får hållbara investeringar och grön finansiering
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
