Så kan Sverige få en mer klimatvänlig livsmedelskonsumtion
Tre tips från Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling.
En arena för dialog mellan regeringen och vetenskapssamhället – så beskrivs Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling, som inrättades av regeringen förra året. I rådet ingår forskare som Johan Rockström, Marie Vahter och Thomas Sterner. Ordförande är Karin Markides och huvudsekreterare är Anders Turesson.
Häromveckan publicerade rådet en rapport (pdf) tänkt att uppmärksamma åtgärder för en mer klimatvänlig animaliekonsumtion.
I rapporten, som inte är längre än 14 sidor och som överlämnades i mitten av juni till landsbygdsminister Sven Erik Bucht (S) och konsumentminister Per Bolund (MP), framgår att produktionen av animalier påverkar inte bara klimatet, men också en rad andra mål, som folkhälsa, kulturlandskap, gifter i miljön, antibiotikaresistens och näringsläckage.
En minskning av animaliekonsumtionen kan enligt rapporten både främja och försvåra för dessa mål att uppnås.
Exempelvis kan växthusgasutsläppen minska. I dag står utsläppen från animalieproduktion och konsumtion för minst 14,5 procent av de totala mänskliga utsläppen i världen.
Det finns även synergier mellan en minskad animaliekonsumtion och mindre övergödning av sjöar och hav. En minskad konsumtion av rött kött och charkuteriprodukter kan vidare ge betydande hälsofördelar, bland annat genom att minska risken för cancer.
Men vissa typer av idisslarproduktion kommer enligt forskarna samtidigt att behövas om den rika biologiska mångfald som är knuten till hagmarkerna ska kunna bevaras.
I rapporten konstateras dock att det i dag inte finns några styrmedel för att minska användningen av de mest klimatpåverkande animalieprodukterna utöver vissa begränsade informationsinsatser, något som beskrivs som ”anmärkningsvärt passivt”.
Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling avslutar sin rapport med att ge tre förslag till regeringen, som Supermiljöbloggen presenterar i sin helhet här nedan.
Rådet föreslår att regeringen:
- Prioriterar en politik som minskar utsläppen av växthusgaser från produktionen av animalier i Sverige och som minskar konsumtionen av de animalieprodukter som har mest negativ påverkan på klimatet, miljön och hälsan. Dit hör i hög grad kött från idisslare och mejeriprodukter, d.v.s. de produkter som orsakar störst utsläpp av växthusgaser. Samtidigt är det viktigt att politiken har ett helhetsperspektiv. Den kan ges en sådan inriktning att den produktion av kött och mejeriprodukter som ändå sker, så långt möjligt gynnar biologisk mångfald och andra miljö- och kulturvärden. Den kan också bestå av olika insatser för att utveckla alternativa proteinkällor. Rådet föreslår att regeringen utgår från de forskningsresultat som finns och dra nytta av den syntes av vetenskapliga resultat som gjorts av olika myndigheter.
- Tar fram förslag till en kostnadseffektiv kombination av styrmedel för att genomföra politiken under punkt 1. Möjliga styrmedel är t.ex. information, skatter och/eller utbudsförändringar genom frivilliga överenskommelser. Även information och upphandling kan användas för att främja klimat och miljövänliga alternativ. Regeringen bör också analysera hur sådana styrmedel kan utformas utan att äventyra andra svenska miljömål (än klimatmålet) som t.ex. det om biologisk mångfald.
- Lanserar Sverige som ett föregångsland när det gäller övergången till en ”klimatvänlig livsmedelskonsumtion”. Detta innefattar också att stimulera innovation och företagande bland t.ex. svenska bönder för utveckling av klimatsmarta, goda och hälsosamma alternativ till kött och mejeriprodukter.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till