Skärpta krav på finansmarknaden att nå Parisavtalet

Regeringen ger Finansinspektionen i uppdrag att följa upp finansmarknadsaktörernas klimatrapportering och hur lån och investeringar förhåller sig till Parisavtalets 1,5-gradersmål. Förhoppningsvis kan det en gång för alla styra bort fossila investeringar och stärka konsumenternas ställning på finansmarknaden.

De senaste åren har det finansiella systemets betydelse för klimatomställning börjat betonas mer i Sverige, vare sig det gäller de svenska AP-fonderna, SPP Fonder, gröna aktier eller försäkringsvillkor för klimatrelaterade händelser.

Nya krav

Nu kan dessutom kraven på hur den svenska finansmarknaden redovisar klimatpåverkan skärpas. Finansinspektionen har fått i uppdrag av regeringen att granska hur lån och investeringar ligger i linje med Parisavtalets mål om cirka 1,5 graders uppvärmning, något Finansmarknadsminister Per Bolund tror är välkommet.

Jag tror att många konsumenter som vill låna till en bostad eller investera i en fond vill veta hur exponerad banken är för fossila investeringar och också hur hållbar investeringen blir. Det har varit svårt för konsumenter och vanliga medborgare att få den informationen.

Ett första steg

Finansmarknadsministern varnar för stora klimatrisker i vissa branscher och ser kartläggningen som ett första viktigt steg:

Jag ser fram emot att få en bra lägesbild av hur banker och kapitalförvaltare är exponerade mot klimatrisker och i vilken utsträckning aktörerna bidrar till att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål. Finansinspektionens analys kommer bli ett viktigt underlag för ytterligare åtgärder. 

Sker inte en ökad transparens och ökad rapportering från bankerna är regeringen beredda att ändra reglerna.

I uppdraget ingår också att Finansinspektionen ska bidra till utvecklingen av verktyg och metoder som underlättar processen för de svenska finansmarknadsaktörerna att mäta och rapportera effekter på klimatet, att integrera klimataspekter och Parisavtalets 1,5-gradersmål i sina strategier.

En instabil marknad

Ekonomer har länge varnat för att investeringar i fossila branscher är riskabla och riskerar att bli värdelösa i framtiden, vilket nuvarande prisras på olja vittnar om. Prisraset har kommit under Coronapandemin som gick från att vara en hälsokris till att även bli en enorm social och ekonomisk kris.

Utöver det har klimatkrisen en stor global inverkan och tydliga kopplingar till den finansiella stabiliteten. När Världsekonomiskt forum presenterade sin årliga riskrapport i Davos tidigare i år var för första gången samtliga fem risker i toppen relaterade till klimat och miljö. Ironiskt nog betraktades pandemi inte som en sannolik risk.

Ställa om

Finansinspektionen ska också ansvara för genomförandet av lämpliga åtgärder inom ramen för det frivilliga initiativ som regeringen ställde sig bakom i samband med klimattoppmötet i New York i september 2019. Per Bolund betonar att företag nu behöver börja minska sina innehav i fossila tillgångarna för att minska risken och ställa om:

Det här är bara en försmak av vad som kan komma. Vi ser hur stora internationella kolbolag har gått i konkurs i stor skala både i Europa och USA. Vi ser att aktierna i olja, kol och gas har lägre värderingar i dag än de hade för fem år sedan. Som jag ser det är det här bara början på en omvärdering av de här tillgångarna som kommer att behöva ske.

Finansinspektionen ska redovisa uppdraget till regeringen senast den 22 mars 2021.