Skogliga stridigheter med ny artskyddsutredning

Ett knepigt regelverk har i flera år drivit på konflikten mellan markägare, myndigheter och förkämpar för biologisk mångfald. Hur ska hotade arter bedömas och kategoriseras? Hur ser markägares ersättning för naturvärden ut? Det är några av knäckfrågorna i den omdebatterade utredningen om Sveriges artskydd. 

Läget är illa för arter i skog, sjöar, hav och jordbruksmark. Idag är 4700 svenska arter rödlistade, en ökning med 11 procent sedan 2015.  Sverige klarar inte ett enda av de tjugo Aichimålen för biologisk mångfald. 

Samtidigt har det i flera år rått oklarhet i lagstiftningen för artskydd. Olika aktörer har tolkat reglerna, som bland annat reglerar hur olika arters fridlysning och markägares rätt till ersättning ska hanteras, på olika vis. 

På torsdag presenteras den statliga utredning som ska försöka lösa knutarna och göra lagstiftningen tillämpbar och rättssäker. 

Många intressen som ska samsas

De otydliga fridlysnings- och ersättningsreglerna har onekligen skapat stora konflikter, inte minst när det gäller skogen. Miljöförkämpar vill att bestämmelser om fridlysning ska tillämpas oftare och artskydd ska värderas högre, samtidigt som markägare hävdar äganderätt för att få hugga ner sin skog. 

Efter flera spretiga domslut, som till exempel stoppat avverkningar, bad Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen år 2016 regeringen att förtydliga reglerna. Från naturvårdshåll var man rädd för att en utredning skulle försvaga skyddet för biologisk mångfald, men med tryck från Centerpartiet kom en punkt om översyn av artskyddet med i Januariöverenskommelsen. 

Det är många intressen som ska samsas i utredningen. Myndigheterna vill veta hur de ska tillämpa regelverket. Vindkraftsindustrin tycker att reglerna förhindrar utbyggnad av förnybar energi. Markägarna vill se så lite inskränkning i deras friheter som möjligt och betydande ersättning från staten i de fall markanvändningen påverkas. Miljöorganisationer, turismnäring och flera andra aktörer vill hellre att tyngdpunkten ska ligga på att säkerställa att viktiga naturvärden skyddas.  

”Kris för biologisk mångfald”

Emelie Nilsson, som är sakkunnig för naturvårdspolicy på WWF och har suttit med i utredningen, menar att översynen kan få stor påverkan på Sveriges artskydd. 

Utredningen rör artskydd på all mark och vatten, och har stor betydelse för mark som saknar annat skydd. Det är majoriteten av landets yta som berörs. 

Vad har WWF drivit på för i utredningen?

Sveriges nationella fridlysningsregler måste ge ett skydd mot både insamling och förstörelse av livsmiljö och omfatta rätt arter. Vi vill också se en
korrekt implementering av de fridlysningsregler som följer av EU:s naturvårdsdirektiv. Ersättningsrätten måste bli utformad på ett bra sätt så att det kompenserar vissa inskränkningar för markägaren, men på en rimlig nivå så att pengarna inte försvinner från andra viktiga naturvårdsåtgärder.

Hur hoppas ni att utredningen tas emot av politikerna? 

Vi hoppas att de tar fasta på direktivet att det ska vara effektivt och stärka artskyddet. Vi har en kris för biologisk mångfald. Rödlistan växer och fler och fler arter hotas – alldeles nyligen kom nyheten att två svenska fjärilsarter försvunnit helt. Det är starka argument för att vi behöver stärka artskyddet utanför skyddade områden. 

Miljörörelsen vann nyligen en viktig vinst i artskyddsfrågan när EU-domstolen i en dom stärkte skyddet för enskilda individer i en population. 

Många av delarna i artskyddsutredningen hör ihop med den kritiserade skogsutredningen som presenterades i våras. Ungefär hälften av alla rödlistade arter är idag kopplade till skogen.