SMHI-forskare inför ny klimatrapport: ”Vi kan fortfarande påverka”

I sommar presenterar FN:s klimatpanel IPCC första delrapporten i sin sjätte utvärdering av läget för klimatet. Den väntas bli den mest innehållsrika genomgången sedan panelens start för 33 år sedan. Slutsatserna är ännu hemliga, men SMHI:s forskare lättar nu något på förlåten. Det kommer bli många bistra budskap bland vissa ljuspunkter.

Rapporten har namnet ”Den naturvetenskapliga grunden” och kommer att följas av två andra specialrapporter och den slutliga syntesen i the ”Sixth Assessment Report,” AR6, som läggs fram om ett drygt år.

I tolv omfattande kapitel kommer rapportens över 700 författare från 90 länder presentera sin genomgång av de senaste årens globala rön om klimatkänslighet, kortlivade partiklars klimatpåverkan, den globala kolcykelns funktioner, återkopplingsmekanismer och mycket annat kopplat till det naturvetenskapliga forskningsfältet.

Det berättade professorn i klimatologi vid Lunds universitet och klimatrådgivaren Markku Rummukainen vid en pressbriefing hos SMHI, som representerar Sverige i klimatpanelen.

Han passade på att betona att politiken inte tar över när sammanfattningen, den så kallade Summary for Policy Makers, SPM, fastställs av panelens medlemsländer.

Ingen kan tvinga in formuleringar i SPM om rapportförfattarna inte finner stöd för dem i forskningen. Men sedan finns det alltid kritik mot klimatpanelen, från båda håll. Antingen för att den är anses vara för alarmistisk, eller för att den tar för lätt på klimatfrågan, framhöll Rummukainen.

Nu var alltså Rummukainens och övriga forskares läppar förseglade om detaljerna i rapporten och dess slutsatser. Några linjer framkom dock:

• Världen befinner sig mitt i en kraftig och snabb klimatförändring.
• Mänskligheten har fortfarande en chans att påverka och begränsa uppvärmningen, men helt avgörande är att utsläppen minskar snabbt.
• Senare års forskning om den så kallade klimatkänsligheten (hur stor blir temperaturökningen vid en fördubbling av atmosfärens koldioxidhalt) visar inte sammantaget någon dramatisk förändring uppåt, vilket vissa studier antytt.
• Beräkningar visar att jordens medeltemperatur jämfört med förindustriell tid stiger med +2,6 grader (målet är max två grader) till år 2100 även om de 120 länder som kommit med utfästelser i varierande grad om nettonollutsläpp lever upp till dessa.

På SMHI:s hemsida finns omfattande dokumentation om FN:s klimatpanel och dess arbete.