Dagens berg av textiler synliggör något som vi borde ha förändrat för länge sedan. Det måste troligen bli värre innan det blir bättre. Och textilbergsdiskussionen kanske är vad beslutfattare, producenter och konsumenter behöver för att på allvar börja förändra de textila systemen.
Det har länge varit känt att EU-lagstiftningen ställer krav på medlemsstaterna att senast år 2025 ska sortera ut textilavfall. I stället för att bränna det, ska det nu hanteras i enlighet med avfallshierarkin. För textil innebär avfallshierarkin följande:
*Förebygga. Inte producera onödigt mycket och inte konsumera i överflöd. Det ställer nya krav på design, materialval, produktionsprocesser och konsumtion.
*Använda så länge som möjligt. Dubblerad livslängd minskar exempelvis koldioxidutsläppen med ungefär hälften. Det innebär förutom att använda egen textil länge, också att det är bra att byta eller sälja second hand. Sådan återanvändning är inte avfallshantering utan är en del av det avfallsförebyggande arbetet och ger också blomstrande affärsmöjligheter. Särskilt om lagstiftarna skulle hjälpa till med ekonomiska incitament, exempelvis sänkt moms på second hand.
Så långt är det ändå ganska enkelt att greppa och förstå. Även om det är en lång väg till att verkligen få detta att hända. Men sedan då? Vad händer egentligen när vi pratar insamling, sortering, återvinning och cirkulär ekonomi.
Kommunerna har insamlingsansvaret
Krav på separat insamling av textilavfall är ett ansvar som i Sverige lagts på kommunerna. De kan göra det i egen regi, anlita privata eller ideella entreprenörer för jobbet. När invånare vill göra rätt och lämnar in textil blir det snabbt stora volymer. Och eftersom återvinningssystemen inte fungerar än blir det textilberg, varav mycket exporteras på världsmarknaden som second hand, en del går till trasor och stoppning medan en del bränns. Många av de stora sorteringsanläggningarna i Europa är extremt professionella. Men även dessa har just nu svårigheter med avsättning för sorterat material.
Förlängd livslängd hela vägen
Avfallshierarkins principer gäller även för textilavfall. Det är alltså bättre att sortera ut sådant avfall som kan bli second hand, ett steg som gör att avfallet upphör att vara avfall och i stället går till återanvändning. Textila flöden för återanvändning kommer därmed både från aktiviteter helt utanför avfallssystemet och från insamling av textilavfall, efter att sortering och värdering gjort att avfall upphör att vara avfall.
I andra hand är det bättre att återtillverka textil, exempelvis genom lagning, rekonditionering av olika slag och sedan använda textilen igen. När det inte är möjligt är det bra att fiberåtervinna exempelvis mekaniskt eller kemiskt. Endast cirka en procent av textilierna inom EU fiberåtervinns idag och detta behöver byggas ut.
Fiberåtervinning ger upp till 10 procent minskad miljöpåverkan jämfört med ny fiber. Därför är det viktigt att undvika att gå rakt på fiberåtervinning. Först bör insamlat textilavfall i stället användas högre upp i avfallshierarkin i olika varianter av återtillverkning och uppgradering. Ändå diskuteras i den allmänna debatten inom EU nästan bara fiberåtervinning just nu när vi pratar om återvinning. Men uppskalad återtillverkning behöver vara en viktig del av materialåtervinningen. Det är nämligen fullt möjligt att, om vi struntar i avfallshierarkin, ha ett cirkulärt system med snabbmode, som ger låg miljöeffekt. Därför är det så viktigt med tydliga mål i ett kommande producentansvarssystem och att dessa sedan följs upp.
Cirkulär ekonomi är ofta något väldigt diffust. Men det går att förenkla så här i en fri text, för ökad förståelse:
Exempel: Tröja blir trasor till industrin
En tröja produceras i samtliga produktionssteg från råmaterial till färdig produkt i Asien och sätts på marknaden av ett varumärke i Sverige. 2028 beräknas producentansvar vara i drift, och då kommer varumärket betala en avgift till ett producentansvarssystem. Den avgiften ska täcka kostnaden för att cirkulera materialet i ekonomin. Avgiften kommer om EUs lagstiftning fullföljs att vara olika hög, beroende på hur hållbar textilen beräknas vara.
Konsumenten som köpte tröjan har därefter tröttnat och byter eller säljer tröjan på second hand.
Nästa konsument ser ett hål på tröjan och lämnar till kommunens insamlingssystem, som i den här kommunen sköts av en ideell aktör. De flesta insamlade plagg exporteras, så den här tröjan hamnar i en sorteringsanläggning i Vilnius för bedömning. I det här fallet blir den trasor till industrin.
Exempel: Tröja blir återtillverkad tröja och sedan fiber till ny textil produkt
En tröja produceras, sätts på marknaden och går in i second hand, på samma sätt som ovan. Konsument nummer två ser sedan ett hål på tröjan och lämnar till kommunens insamlingssystem. Året är nu 2025 och den här kommunen har börjat sortera textil och försöka hitta kunder som vill ha textil för återtillverkning. Tröjan bedöms gå att återtillverka med hjälp av ett företag som arbetar med storskalig lagning – så sker och därefter säljs tröjan online.
Konsument nummer tre tycker efter två år att tröjan är förskräckligt sliten. Den lämnas igen till kommunens insamlingssystem. Året är nu 2027 och i den bästa av världar har nu kommunen byggt en egen försortering eller har samarbete med omgivande kommuner och producenter om en gemensam anläggning. Professionella värderare med stöd i automation kan nu avgöra vad som passar för återtillverkning och vad som bör gå vidare till nästa steg i sorteringsindustrin och har lyckats få fram en materialström som passar för sorteringsanläggningen Siptex krav. Siptex sorterar materialet så att det kan gå till en fiberåtervinningsanläggning, som köper materialet.
En aktör som kan ta vidare materialet och både spinner och producerar tyg köper produkten från fiberåtervinningsanläggningen och har kunder som tillverkar textila produkter, som sätts på marknaden, med ny producentansvarsavgift som ska täcka hanteringen i nästa cirkulation av materialet.
Det här är såklart ingen komplett beskrivning av gången i ett textilt system. Men i det andra exemplet cirkulerar materialet längre, tack vare bättre infrastruktur, fungerande kundrelationer och att återtillverkning sker före fiberåtervinning. Att tänka i konkreta loopar av cirkulation hjälper oss konsumenter att förstå följande:
- Förändrad produktion och konsumtion behövs och detta berör också vilka geografier som produktion och konsumtion sker i om vi inte ska skicka textilt insamlat material tur och retur Asien varje gång vi vill cirkulera material. Det blir helt enkelt nya kombinationer av lokalt/regionalt och globalt.
- Att hoppa över återtillverkningssteget gör att vi förstör material i onödan.
- I en cirkulär ekonomi pågår produktion, konsumtion, insamling, sortering, återtillverkning, fiberåtervinning och annan materialåtervinning samtidigt. Det är komplext och svårt. Men nödvändigt att förstå om vi vill förändra det ohållbara textilsystemet i världen.
Textilbergen uppmanar till lösningar
Tillbaka till medias rapportering om de textila bergen orsakade av textilinsamling. Eller vänta nu – orsakade av – nej, just det. Det är inte insamlingslagen som orsakar mängden textil.
Den fanns redan innan – bara utspridd så att vi inte såg den!
Det är faktiskt bra att det ohållbara textilsystemet blir synliggjort, i form av textila berg. Då kanske vi alla begriper att vi behöver förändra systemet. Vi måste ta de lagstiftningsbeslut som behövs, göra de industrisatsningar som krävs, förändra affärsmodellerna så att lång livslängd och cirkulation av material blir lönsamt, ändra på våra ohållbara beteenden och normer och använda teknikutvecklingen där den gör verklig miljönytta. Det blir värre innan det blir bättre. Men med rätt åtgärder nu kan vi förändra systemet och göra det på ett sätt som både gynnar företagande och jobb.
Artikelförfattaren arbetar med omställningen av textil och modeindustrin vid Högskolan i Borås och var 2020 Särskild utredare för Producentansvar textil i Sverige.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
