Två förlorade år för klimat och miljö med regeringen Tidö

För exakt två år sedan tillträdde Tidöregeringen, med M, KD, L och samarbetspartiet SD vid rodret. Nästan genast stod det klart att regeringen prioriterade miljö- och klimatpolitiken mycket lågt. SMB har ställt samman den omfattande listan över regeringens mestadels mycket negativa miljöbeslut, och händelser relaterade till dessa.

Statsminister Ulf Kristersson höll sin regeringsförklaring i kammaren måndagen den 18 oktober. Han utlovade i denna visserligen en ambitiös miljö- och klimatpolitik – men redan kort därpå lades ett pärlband av, för många miljö- och klimatengagerade personer, närmast chockerande förslag fram.

De som hade kikat i det så kallade Tidöavtalet – samarbetsdokumentet mellan de fyra partierna – var dock något förvarnade om att verkligt stora förändringar stod att vänta.

SMB har gått igenom 24 månaders nyhetshändelser i Sverige och EU som berör miljön och klimatet och som har direkt koppling till regeringens politik. Resultatet, som säkert inte är heltäckande, kan studeras här nedan – och talar för sig självt:

Oktober 2022:

• Tidöavtalet, samarbetsdokumentet mellan M, KD, L och SD om regeringens politik presenteras. En massiv kärnkraftsutbyggnad, som ska bli ryggraden i klimatomställningen, lanseras.

• Statsministern tillkännager att miljödepartementet, inrättat 1987, läggs ned. Miljö-och klimatfrågorna inordnas istället under näringsdepartementet.

• Regeringen ger besked om att den av tidigare S–regeringen frysta nivån på reduktionsplikten ligger kvar under 2023, för att kraftigt sänkas år 2024 till EU:s miniminivå.

• Regeringen river upp förslaget till nytt reseavdrag som skulle gynna arbetsresor med kollektivtrafik och cykel, trots att samtliga riksdagspartier utom SD stött det tidigare.

• Den sänkta momssatsen för reparationer av exempelvis cyklar höjs.

• I EU bildar Sverige tillsammans med bland andra Finland en informell lobbygrupp för att motverka EU:s förslag till nytt skyddsprogram för skogen.

November 2022:

• Miljöanslaget sänks kraftigt i regeringens första budget från 23,7 till 19,7 miljarder. Bland annat drabbas anslagen för naturreservat och skydd av värdefull skog.

• Budgetförslaget innebär också att reseavdragen höjs för bilar som inte drivs med el. Bensin- och dieselskatten sänks och därtill dras elbilsbonusen in med mycket kort varsel.

December 2022:

• Regeringen beslutar att alla miljöprövningar av svenska vattenverk som inte påbörjats ska skjutas upp ett år. Beslutet kritiseras starkt av miljöorganisationerna som pekar på behovet av modern reglering av vattenkraften för att skydda framförallt vandrande ål- och laxbestånd.

Januari 2023:

• Statsministern utlovar att hålla dialog med näringsliv, forskare och civilsamhälle under vintern och våren inför ett större klimatmöte innan sommaren.

• I EU misslyckas den svenska regeringen att hindra en förlängning av fiskestoppet av den starkt utrotningshotade ålen från tre till sex månader. Ministerrådet klubbar förlängningen – men Sverige förlägger de tre extra månaderna till en period när ingen ål fiskas.

• Ulf Kristerssons statssekreterare PM Nilsson avgår sedan det framkommit att han tjuvfiskat ål och först ljugit för polisen om saken.

Februari 2023:

• I en intervju med nyhetsbyrån Bloombergs tillkännager klimatminister Romina Pourmokthari (L) att hon kommer att lämna regeringen om hon ”inte levererar i klimatfrågor.”

• Enligt miljönätverket Forest Defenders Alliance försöker den svenska regeringen under sitt EU-ordförandeskap ändra klassningen av biomassa, vilket den svenska skogsindustrin vill, men som strider mot majoritetsuppfattningen i EU-rådet. ”Ge inte efter för det svenska ordförandeskapets översitteri” löd nätverkets slutkläm i ett brev.

Mars 2023:

• Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) tillkännager att klimatambitionerna i kommande livsmedelsstrategi ska sänkas. Tidigare målsättning att till viss del försöka begränsa konsumtionen av kött- och mejeriprodukter av klimatskäl kommer att slopas.

• ”Det är både allvarligt och anmärkningsvärt att den svenska regeringens ändrade politik riskerar att leda till ökade utsläpp när vi snarare behöver accelerera omställningen” skriver Klimatpolitiska rådet i årsrapporten. Rådet konstaterar att utsläppen ökar för första gången på decennier genom medveten politik.

April 2023:

• Tre klimatengagerade företagarnätverk efterlyser inbjudningarna till regeringens utlovade klimatmöte. ”De är ute redan” förklarade klimatminister Romina Pourmokthari, vilket inte visade sig stämma.

• Budgetnedskärningarna av anslagen för skyddsvärd skog slår dubbelt så hårt. När ägare till fjällnära skog, där reservatsplanerna slopats, skickar in avverkningsanmälningar till Skogsstyrelsen måste pengar betalas ut ändå, enligt särskild lagstiftning för fjällområden. Därmed blir det ännu mindre pengar över till att ersätta skogsägare som nekas avverkning på andra håll.

• Regeringen föreslår att alla miljöregler och restriktioner ska få ett ettårigt undantag vid Nato-övningar i Sverige.

Maj 2023:

• Regeringen lämnar positivt förhandsbesked till havsvindparken Kattegatt Syd utanför Hallandskusten.

Juni 2023:

• Regeringen lämnar tillstånd för en femdubblad flygverksamhet vid Karlsborgs flygflottilj, trots ännu olösta problem med sanering av starkt PFAS-förorenad mark längs landningsbanan, samt rening av dagvatten från området (rättslig handläggning pågår).

• Regeringens omtalade dialogmöte om klimatet hålls under fyra timmar, inklusive lunch. Hälften av de 267 inbjudna är från näringslivet – ”Sveriges nya miljörörelse” enligt statsministern. WWF och Naturskyddsföreningen fick också inbjudan. Däremot fick inte ungdomarnas främsta organisationer och nätverk, Fridays for Future, Fältbiologerna och Aurora någon inbjudan.

• Det svenska ordförandeskapet i EU får sällsynt hård kritik för hanteringen av lagförslaget om restaurering av skog och övrig naturmiljö. I ett brev till klimatminister Pourmokthari från flera av hennes europeiska kolleger beskylls Sverige för att försöka hindra att ett färdigt kompromissförslag förs upp till beslut i ministerrådet.

• Regeringen river upp föregående regerings beslut om statligt stöd till Svenska Kraftnäts landanslutningskablar för vindkraft till havs. ”Neutralitet ska råda mellan olika kraftslag” lyder motivet.

September 2023:

• I klimat- och miljöbudgeten ökar regeringen investeringsstödet Klimatklivet med 800 miljoner, våtmarksbidraget med 155 miljoner och inför även ett konverteringsstöd till eldrift för tyngre fordon med 1,4 miljarder. Samtidigt sänks dock bensin- och dieselskatterna med 6,5 miljarder kronor, det vill säga med 2,5 miljarder mer än vad miljö- och klimatsektorn får i ökat anslag.

• Ett av de allra tyngsta regeringsdokumenten för att styra omställningen, klimathandlingsplanen, reduceras till att bli en så kallad riksdagsskrivelse. Det innebär att debatt och eventuella omröstningar kring förslagen inte kommer att ske i kammaren.

• Regeringen skär utan motivering ned anslaget till länsstyrelsernas och MSB:s, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps övergripande planering av klimatanpassning från 140 till 90 miljoner. Arbetet med klimatanpassning ska avvecklas, heter det i budgeten. Detta står i strid med en förordning från 2018, enligt vilken länsstyrelserna har samordningsansvaret för klimatanpassning.

Oktober 2023:

• Tung kritik från näringslivet stoppar inte regeringens planer på att gå vidare med sänkningen av reduktionsplikten, med 34 procent för diesel och 6,5 procent för bensin efter årsskiftet. ”Detta försämrar vårt mål att ställa om branschen och sänder signalen att klimatmålet inte är viktigt,” skriver lastbilstillverkaren Scania i sitt remissvar.

• EU:s ministerråd fastställer fiskekvoter för strömmingen i Östersjön som går tvärt emot forskarnas starka rekommendation om fiskestopp för att rädda beståndet undan kollaps. Svenska fiskeministern Peter Kullgren (KD) välkomnar dock rådets beslut, som ”låg nära vad regeringen önskade.”

November 2023:

• I en frågestund i riksdagen säger statsminister Ulf Kristersson (M) att han ställer sig bakom Ukrainas krav om att få de ryska storskaliga miljöbrotten under invasionskriget prövade som ekocidbrott i den internationella domstolen i Haag. Det ska dock nämnas att Sverige fortsatt att importera fossilgas från Ryssland, även efter det importstopp för kol och olja som riksdagen beslutade om i maj 2022.

December 2023:

• Regeringens klimathandlingsplan presenteras, dock utan närmare beräkningar av utsläppsminskningar, vilket klimatlagen stipulerar. Enligt en källa inom regeringskansliet som DN citerar är orsaken att regeringen ”försöker mörka att deras politik inte ger några tydliga utsläppsminskningar”. Länk till SMB:s sammanfattning av klimatplanen.

Januari 2024:

• Regeringen öppnar för fortsatt licensfiske i svenska vatten av den, i det europeiska beståndet, till 99 procent utrotade ålen. ”Jag är inte i nuläget oroad” lyder fiskeminister Peter Kullgrens (KD) kommentar till förslaget.

• Organisationen Klimatkommunerna efterlyser skarpare politik från regeringen i klimathandlingsplanen och vill se ett samarbetsavtal på plats mellan kommunsektorn och regeringen om klimatet. ”Att presentera ett åtgärdspaket med effekt om 20 år är inte trovärdigt” säger man om klimathandlingsplanen.

Februari 2024:

• Regeringens aviserade hårdbantning av Naturvårdsverkets budget för år 2025 leder nu till ett kraftigt varsel. 65 anställda behöver sägas upp för att kostnaderna ska hållas, säger generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande.

• Regeringen lämnar direktiv till en ny skogsutredning, med hela 50 deluppdrag och med mycket forcerad tidsplan – ett delbetänkande ska presenteras kommande årsskifte. Enligt direktiven ska ökad avverkning och högre virkestillväxt prioriteras.

• De olönsamma mindre flygplatserna i Sverige får ett stöd på en miljard kronor av regeringen. Enligt infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) är det viktigt att flygandet ökar och att begreppet ”flygskam” mönstras ut.

• Den nationella samordningskansliet för FN:s hållbarhetsmål, Agenda 2030, som letts av tidigare sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) läggs ned efter slutredovisningen i mars och får ingen fortsättning.

• DN avslöjar att klimatkalkylen i klimathandlingsplanen var vilseledande. Den graf som regeringen presenterade visade sig vara till stor del vara baserad på ett scenario där reduktionsplikten kraftigt höjs – vilken man alltså redan kraftigt sänkt.

• ”Vår granskning visar att Sveriges utsläpp tillåts öka under mandatperioden och att regeringen skjuter över ansvaret för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030 till nästa mandatperiod”, säger Klimatpolitiska rådets ordförande Åsa Persson i ett ytterst kritiskt uttalande i samband med att 2024 års rapport presenteras.

April 2024:

• DN har tagit del av kommunikation som visar att landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) drev en hemlig övertalningskampanj för att i sista stund inför beslutet i EU:s ministerråd stoppa lagen om restaurering av naturen. Förslaget lades på is efter att Kullgren övertalat bland andra Ungerns regering att ändra uppfattning.

Maj 2024:

• I ett brev till den svenska regeringen uppmanar elva EU-länders miljöministrar regeringen att ta sitt ansvar för att Peter Kullgren stoppade skyddslagen från att antas, och se till att den kommer upp på bordet igen för beslut.

• Branschorganisationen Drivkraft Sveriges statistik över bensin- och dieselförsäljningen visar en mycket kraftig uppgång. Regeringens sänkning av reduktionsplikten vid årsskiftet beräknas ha lett till 24 procents ökning av utsläppen under ett enda kvartal, vilket motsvarar 850 000 ton fossil koldioxid.

Juni 2024:

• Regeringen tillsätter en ny artskyddsutredning med direktiv att sänka skyddet för arter som man inte anser är tillräckligt hotade. ”Bara de allra mest skyddsvärda arterna (—) ska kunna hindra ändamålsenligt markutnyttjande” säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

• EU-lagen om återställande senast år 2030 av 20 procent av förstörda ekosystem till lands och havs antas slutligt i ministerrådet. Inte genom någon räddningsaktion från svensk sida, som efterlysts, utan tack vare att Österrikes miljöminister gick emot sin egen premiärminister och röstade ja.

Juli 2024:

• Regeringens återkommande försäkringar om att man klarar såväl nationella mål som EU-mål för klimatet till år 2030 dementeras i den egna redovisningen till EU-kommissionen, den så kallade NEKP-rapporten. Kraven på energieffektivisering, ökad kollagring samt utsläppsminskningar enligt ESR-direktivet uppnås inte, konstaterar man i skrivelsen till Bryssel.

Augusti 2024:

• Regeringens kärnkraftsutredning läggs fram, med förslaget att färdigställa två reaktorer senast 2035 och totalt tio reaktorer 2045. De fyra första reaktorerna ska medfinansieras med ett statligt lån på 300 miljarder kronor. Därtill ska inrättas en garanterad mininivå på försåld el från kärnkraftverken på 80 öre per kilowattimme under 40 år, finansierad med en extraskatt. Tidöpartierna sa inför valet 2022 att statliga kreditgarantier och lagändringar skulle räcka för utbyggnaden.

September 2024:

• Statliga bolaget Vattenfall meddelar att projekteringen av havsvindkraftsparken Krieger söder om Trelleborg läggs på is som en följd av regeringsbeslutet att inte ge stöd till landkablarna, till skillnad från Tyskland och Danmark. Energiminister Ebba Busch (KD) kritiserar bolaget för att inte ha ”koll på sina saker.”

• Flygskatten avskaffas helt, vilket sänker inrikes flygbiljetter med en knapp hundralapp och utrikesflyg med upp till drygt 400 kronor, enkel väg. Enligt regeringen är flygskatten ett kraftigt hinder för näringslivets utveckling.

• I regeringens höstbudget sänks miljö- och klimatanslagen än en gång, nu från 19,6 till 16,4 miljarder kronor totalt. Anslaget för att skydda särskilt värdefulla naturskogar dras ned från 1,7 till 1,2 miljarder kronor.

• Reduktionsplikten höjs oväntat vid årsskiftet med tio procent för att om möjligt minska de fossila utsläppen såpass att Sverige klarar EU:s utsläppsmål för trafiken 2030 (i budgeten bedöms dock målet inte nås, till skillnad från i ministrarnas muntliga presentation). För att inte höja priset vid pump satsas samtidigt tio miljarder kronor på sänkning av bensin- och dieselskatten.

Oktober 2024:

• Regeringens infrastrukturproposition läggs fram, med plan för anslagsfördelning de kommande tolv åren. Underhållsbudgeten för vägarna stärks kraftigt med 48 procent, medan järnvägarnas underhållsberg knappt bantas alls. Det eftersatta järnvägsunderhållet höjs med bara fem procent.

• Regeringen får kritik från Världsnaturfonden som anser att den frångår intentionerna i EU:s art- och habitatdirektiv. WWF framhåller att bedömningen av skyddsbehovet för ekosystemen ska utgå från de vetenskapligt fastställda behoven för att öka biologisk mångfald. Den svenska regeringen vill istället utgå från hur de svenska naturområdena såg ut 1995, när Sverige blev medlem i EU.