Urfolkens skogar i lika bra skick som naturskyddsområden

Ursprungsbefolkningens skogar i Ecuador har lika bra status som de skogsområden som är formellt skyddade av regeringen, visar en studie. Amazonas-delen av Ecuador är känd för att vara en av världens viktigaste hem för biologisk mångfald, och är samtidigt hem för många urfolk. Ecuador var också nyligen värd för ett stort möte för ursprungsbefolkningar, där man utropade nödläge i Amazonas.

Amazonasområdet i Ecuador är utsatt för ett hårt tryck från företag som vill utvinna virke, starta boskapsrancher eller leta efter olja och mineraler. För att så långt möjligt skydda skogen har landet därför tre sorts skyddssystem: det finns regeringsskyddad skog, skog som skyddas av lokalsamhällen samt urbefolkningens territorier. 

De tre systemen har alla som mål att så långt möjligt bevara skogens biologiska mångfald. Men hur effektiva de är, och om alla tre är lika effektiva, har inte tidigare varit känt. Nu har en grupp belgiska forskare använt satellitbilder av området mellan 2010 och 2021 för att bedöma skogens produktivitet och grönska samt se eventuella hyggen. Studien är publicerad i tidskriften Biological Conservation och beskrivs av webbsajten Downtoearth. 

Bra status på skogen

Analysen visade att avskogningen i Amazonasområdet fortsatt trots att mycket skog formellt är skyddad. Ingen strategi var tydligt bättre än de andra. Men urbefolkningens territorier, även om de saknade formella regler för naturskydd, hade lika bra status på sin skog som de andra systemen. De hade också fler delområden med positiv utveckling för vegetationens grönska. 

Även de skogar som sköttes av lokalsamhällena hade bra resultat i vissa avseenden, bland annat när det gällde motståndskraft mot torka. De regeringsskyddade områdena i norra Ecuador var de som hade sämst utveckling på sin vegetation. Det kan enligt forskarna bero på en ökad befolkning, fler vägar och fler oljeprojekt i dessa områden. 

”Resultaten talar för lokalt anpassad skötsel och hävdvunna urfolksprinciper inom naturskyddet”, skriver forskarna sammanfattningsvis.

Amazonas-forum med tusentals deltagare

Ecuador, där urbefolkningen har en relativt stark ställning, var också platsen för ”Foro Social Panamazónico”, det Pan-amazonska sociala forumet som anordnades för 12:e gången i augusti i år. FOSPA-mötet samlade representanter för urbefolkningar, afro-latinamerikaner, miljöorganisationer och sociala rörelser från hela Amazonas och Anderna. 

Vid mötet påpekade talare att Amazonas under perioden 2010-2020 fortsatt att förlora biomassa, enligt en artikel iNature. En annan artikel i samma tidskrift, med bland andra Johan Rockström som författare, varnar för att en kombination av ökad hetta, torka och avskogning riskerar att göra ekosystemen instabila i stora delar av hela Amazonas.

FN-representanten Pedro Arrojo-Agudo kallade vid mötet dagens utvinning av råvaror från Amazonas för ett brott mot mänskligheten. De stora företagen skadar befolkningen genom både giftutsläpp från gruvbrytning, kemikalier från jordbruket och oljespill från oljeutvinningen, sa han enligt ett reportage på webbsajten InsideClimateNews. 

FOSPA-mötet avslutades med att dess omkring 2.500 deltagare utropade ett nödläge i Amazonas och la fram en lång rad förslag. Bland dessa var skapandet av fler skyddade zoner där gruvbrytning och oljeutvinning är förbjudna, att organiserad brottslighet i Amazonas ska kartläggas och att naturen bör få lagliga rättigheter som skyddar den biologiska mångfalden.