Reinfeldt klargör Sveriges syn på klimatfinansiering till fattiga länder

Foto: Martina Huber/ Regeringskansliet

– Jag har inte ställt i utsikt att detta ska vara additionellt ovanpå 1 procent av BNI, säger statsministern till Svenska Dagbladet.

Under pågående klimatförhandlingar i Warszawa, Polen, så klargör statsminister Fredrik Reinfeldt (M) nu vad som gäller kring den svenska regeringens syn på klimatfinansiering till fattiga länder.

Frågan har länge varit infekterad.

Å ena sidan menar nämligen regeringen att Sverige uppfyller det internationella löftet om att det ska vara additionella medel som ska användas för att stödja fattiga länder i deras klimatarbete, det vill säga att pengarna inte ska tas från det redan existerande biståndet. Regeringen bygger detta på att FN:s mål om bistånd är på 0,7 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) medan Sverige sedan länge ger 1,0 procent.

I en intervju nyligen med Riksdag & departement sa exempelvis biståndsminister Hillevi Engström (M) angående kritiken att 300 miljoner kronor till FN:s gröna klimatfond planeras att tas från just biståndsbudgeten:

– Pengarna är ju utöver FN:s mål på 0,7 procent, så på så vis är de nya.

Att det är denna linje som gäller bekräftas nu av statsministern, som i en intervju med Svenska Dagbladet säger följande om klimatfinansieringen:

– Jag har inte ställt i utsikt att detta ska vara additionellt ovanpå 1 procent av BNI. Det har jag inte gjort.

Samtidigt finns det å andra sidan alltså många som menar att detta resonemang är problematiskt. Petter Lydén från Diakonia sa exempelvis så här till Riksdag & departement när frågan om klimatfonden diskuterades:

– Det är mycket bra att Sverige lägger 300 miljoner kronor i FN:s gröna fond, helt centralt för fattiga länder och klimatförhandlingarna, men pinsamt att pengarna tas från fattigdomsbekämpning. Flyttade och omdöpta redan utlovade biståndsmedel löser inte problemen. Det måste vara nya och additionella pengar till klimatfinansiering.

Även bland de politiska partierna finns det många som vill se en ändring av den svenska positionen.

Kerstin Lundgren och Roger Tiefensee, biståndspolitisk respektive miljöpolitisk talesperson för Centerpartiet, skrev på SVT debatt i september:

FN:s industrialiserade länder har lovat att gemensamt bidra med 100 miljarder USD från och med år 2020 till klimatinvesteringar i utvecklingsländer, med fördel genom FN:s nya klimatfond, Gröna fonden. För Centerpartiet är det centralt att Sverige säkerställer just additionella medel för dessa klimatinvesteringar. Det är en orimlighet att de ska finansieras ur biståndsbudgeten.

Från Vänsterpartiet kommer också kritik. Nu på fredag ska Jens Holm debattera frågan med miljöminister Lena Ek (C), och i sin interpellationsfråga skriver Holm:

På en presskonferens i Stockholm den 5 november utlovade miljöminister Lena Ek 300 miljoner kronor under 2014 till den nya gröna klimatfonden. Men pengarna är inte nya och additionella, trots att Sverige och de så kallade annex 1-länderna lovat att klimatfinansieringen inte ska ske på bekostnad av ordinarie bistånd. Man frågar sig när regeringen kommer att avsätta nya och additionella  klimatpengar till den nya klimatfonden och annat klimatbistånd.

Också företrädare för Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Kristdemokraterna framför i en artikel i Riksdag & departement att det behövs pengar utöver enprocentsmålet. Folkpartiets företrädare säger i samma artikel att partiet ska ta ställning till frågan under sitt landsmöte som startar i morgon i Västerås.

Miljö online2

Liknande artiklar