En ny ekonomi växer fram

Varför köpa en skruvdragare du bara behöver en gång, eller ett par skidor som sen ska samla damm i källaren till nästa vinter?  Allt fler människor väljer att låna istället för att köpa och olika låneverksamheter poppar upp som svampar ur jorden.

Kollaborativ ekonomi, gemensam konsumtion och låne-ekonomi, det finns många namn för det som växer fram i Sverige. Istället för att konsumera nya produkter ökar möjligheterna att låna det som behövs. Oftast krävs bara ett medlemskap som ofta är billigt eller gratis, eller kanske bara att gå med i en  grupp på Facebook.

Kläder är det populäraste bytesföremålet. I hela Sverige växer det fram verksamheter startade av eldsjälar för att låna och byta kläder. Några exempel är Lånegarderoben i Stockholm, Klädbiblioteket i Uppsala, Klädoteket i Göteborg, Swopshop i Malmö och Klädbibblani Linköping.

Maria Hansson är egenföretagare och initiativtagare till Klädbibblan i Linköping som startade i maj förra året. Klädbibblan drivs som ett projekt utan direkt stöd från kommunen eller någon annan organisation, men Studiefrämjandet och Östgötateatern lånar gratis ut sina lokaler.

Målet är att minska konsumtionshetsen och bidra till ett hållbarare samhälle. Jag vill visa på att vi inte måste äga allting. Det är bara vårt ekonomiska system som får oss att tro att vi kan äga, men egentligen är allting till låns.

Projektet är icke-vinstdrivande och för 200 kronor får man ett lånekort som ger möjligheten att låna fyra plagg i taget i en månad. Men hittills är det fler som valt att skänka kläder än att låna hem.

En gång räknade jag ut att det blir 88 plagg för ett helt år, men det verkar vara svårt att plantera en ny idé, det kan vara främmande för folk att göra nya saker.

Förutom kläder har Malmö Järnhandel startat en låneverksamheten ToolPool. Verksamheten har funnits i två år och genom att gå med i Facebookgruppen kan du enkelt boka ett verktyg, perfekt för hemmafixaren. Ett annat exempel är Fritidsbanken som lånar ut sport- och fritidsprylar. Förra veckan utsågs dem till de första Miljönärerna av Avfall Sverige.

David Mathiasson, projektledare för Fritidsbanken, var med och startade Fritidsbanken i Deje, ett samhälle i Värmland med 3000 invånare, i januari 2013 och succén var ett faktum. Idag finns Fritidsbanken på fem platser, i Deje, Grums, Trollhättan, Årjäng och Lidköping. En sjätte fritidsbank i Örebro är på gång. Sedan starten har över 2000 lån gjorts, bara i Deje och över 2500 saker finns att låna. För Supermiljöbloggen berättar David Mathiasson om hur idén kom upp.

Diakon Carina Haak hade träffat många ensamstående föräldrar som var tvungna att sjukskriva sina barn på friluftsdagar för att de inte hade utrustningen som skolan krävde. Hon började samla in utrustning och tillsammans med Svenska Kyrkan, Forshaga kommun och projektet Ett öppnare Värmland, växte Fritidsbanken fram.

Målet är att ha en fritidsbank i alla Värmlands 16 kommuner och responsen har varit stor, det är på gång i de flesta kommuner. Det är också ett viktigt värderingsarbete påpekar David Mathiasson.

Vi vill att alla ska få möjlighet till en aktiv fritid. Det ska inte vara utpekande att låna, det ska kännas nytt och coolt. Inga pengar är inblandade, man skriver bara på ett utlåningspapper och vi tar inga avgifter om något går sönder.

Gemensam konsumtion handlar inte bara om att minska konsumtionen av produkter, det handlar också om ett nytt sätt att leva och att träffa nya människor. Skjutsgruppen är verksamheten som under 2014 sparade in potentiellt över ett tusen ton koldioxid och många tusenlappar i bensinpengar på att människor valde att samåka istället för att sitta ensamma i sina bilar.

Coachsurfing är ett annat, internationellt initiativ med nästan fem miljoner medlemmar.  Människor lånar ut sina soffor till resenärer från hela världen och i utbyte kan man själv åka iväg och sova på någons soffa. På så vis lär man känna nya människor och slipper sova opersonliga hotell.