Frida Hylander: Nästan alla vill ha ambitiös klimatpolitik – om den är rättvis

I motsats till vad S-kongressen och Magdalena Anderssons omdebatterade linjetal gav sken av så vill de allra flesta ha ambitiös klimatpolitik. Men den stora majoriteten har ett krav: klimatpolitiken måste vara rättvis. Låt ingen lura dig att tro något annat, skriver Frida Hylander i veckans krönika.

KRÖNIKA Härom månaden lanserades the 89 Percent Project, ett globalt mediesamarbete som jobbar för att lyfta fram det faktum att den stora majoriteten runtom i världen vill ha mer – inte mindre – klimatpolitik från sina regeringar. Projektet bygger på flera olika undersökningar och studier som alla visar samma sak: människor är oroade för klimatkrisen och vill att mer görs. Det är goda nyheter: Folk vill! 

Men så dyker det då och då upp rapporter och studier som visar något annat; att folk inte alls verkar särskilt villiga att göra ens små uppoffringar för att rädda planeten. Till exempel the Sustainability and Consumer Finances Survey från Handelshögskolan, som på samma gång visar att det finns ett starkt stöd för regeringen att göra mer åt klimatkrisen och att folk inte är villiga att göra personliga avkall för att bidra. Motsägelsefullt? Nja, tittar man närmare på psykologin bakom hur människor agerar och reagerar på olika typer av information ter det sig faktiskt inte särskilt konstigt. 

I rapporten från Handelshögskolan fick människor bland annat svara på i vilken grad de höll med om följande påståenden: “Jag är villig att betala högre avgifter för hållbara investeringar” och “Jag är villig att acceptera en lägre pension om jag vet att den är investerad på ett hållbart sätt”. En överväldigande majoritet höll inte med. Dessutom kunde de i undersökningen se att bara drygt 10% trodde att hållbara investeringar ger bättre avkastning. 

Det finns flera orsaker som påverkar att folk inte är särskilt sugna på att betala högre avgifter eller sänka sin egen pension för att bidra till lite hållbara investeringar. Förutom att påståendena individualiserar ett kollektivt problem och lyfter fram en konkret kostnad (betala mer, acceptera lägre pension) men inte någon konkret, närliggande vinst (hur ska jag veta vad den där hållbara investeringen egentligen kommer att leda till?) så missar de den faktor som verkar vara allra viktigast för att människor ska stödja olika klimatåtgärder: att det ska kännas rättvist. Och för att det ska kännas rättvist behöver man veta inte bara vad man själv gör, utan hur andra människor bidrar. 

Det går att utforma klimatpolitik som folk stödjer

I tidigare studier har man kunnat se att rättvisa och huruvida åtgärder uppfattas som effektiva är mycket viktigare än att till exempel ha mycket kunskap om klimatkrisen. Orättvisa klimatåtgärder har bidragit till proteströrelser som Gula Västarna i Frankrike, och Bränsleupproret här i Sverige. Rörelser som, i motsats till hur de ofta uppfattas, inte alls struntar i klimatet, utan framförallt vill ha en rättvis politik. Det är åtminstone vad forskare som intervjuat företrädare för de båda rörelserna sett i sina studier.  

Att rättvisa åtgärder är mer populära har påvisats gång på gång. I en studie från i höstas, med deltagare från USA, Storbritannien och Indien, kunde psykologiforskaren Magnus Bergquist genom fyra experiment och se att upplevd rättvisa inte bara är den viktigaste faktorn för att stötta olika klimatåtgärder, utan att åtgärder som upplevs som rättvisa också ses som mer effektiva och skapar högre tillit till beslutsfattare. 

Det här är också goda nyheter, inte minst för alla politiker som driver klimatfrågan: det går att utforma lösningar och klimatåtgärder som ger ett högre stöd och gör att folk vill vara med och bidra. För precis som stödet för mer klimatåtgärder är starkt och globalt är behovet av rättvisa klimatåtgärder det, låt ingen lura dig att tro något annat.