Desinformationen får oss att tvivla på verkligheten och används för att diskreditera sanningen, oavsett om det handlar om forskning, demokrati eller miljö. Det går inte längre att dra en gräns mellan kampen för klimatet och kampen mot fascismen, skriver Frida Hylander i veckans krönika.
KRÖNIKA I måndags installerades Donald Trump återigen som USA:s president. Jag hade hållit det faktumet ifrån mig hela dagen, men när jag scrollade flödet på kvällen och såg videon av Elon Musk som entusiastiskt heilade på scen tappade jag bäringarna. Kanske inte så mycket för att världens rikaste man öppet och stolt heilar på ett supportermöte för presidenten i the land of the free, utan för att gesten innebar ytterligare en positionsförflyttning som direkt skulle relativiseras av medier, ledarskribenter och opinionsbildare – och försöka få oss att inte tro på det vi sett med våra egna ögon.
Dagen efter Musks heilande hade jag och mina kollegor i Klimatpsykologerna möte. Vi har precis skrivit på kontrakt för en ny bok om klimatpsykologi, en som ska skrivas på engelska och marknadsföras brett över kontinenterna. Men nu kände vi oss alla vilse. Går det ens längre att skriva om klimatet utan att också skriva om fascism och demokrati som monteras ner? Vilket slags kollektivt agerande behövs? Hur ska folk orka? Hur ska vi?
”Ingen gräns mellan klimatet och antifascismen”
Nej, det går inte längre att dra en gräns mellan kampen för klimatet och miljön och kampen mot fascism. Det går inte heller längre att helt skilja mellan all den desinformation som riktas mot klimataktivister, transpersoner, demokratiförsvarare och forskare. Den fyller ett likartat syfte: att underminera vetenskap, demokrati och utsatta gruppers rättigheter och trygghet. Nu mer än någonsin behöver vi förstå hur dess mekanismer fungerar.
Under dagarna som följt har jag hanterat känslan av vilsenhet genom att läsa psykologiforskaren Sander van der Linders bok Foolproof som handlar om hur misinformation och desinformation påverkar människor och vad man kan göra för att rusta sig mot det.
Han skriver om the illusory truth effect (illusoriska sanningseffekten, även kallad upprepningseffekten); att sanningen blir en chimär genom att ett påstående som upprepas flera gånger upplevs som mer sant, nästan oavsett hur falskt det är. Hjärnan tycker att budskapet blir bekant och därför känns det också mer troligt att det skulle vara sant. I propagandaspridning är det här grundlägganade: berättar man en tillräckligt stor lögn och fortsätter att upprepa den kommer människor till slut att tro på den.
När desinformation väl fått fäste i oss är den svår att korrigera bort, och kommer att påverka våra beslut. Där har desinformationen ett ständigt försprång eftersom den inte behöver ta hänsyn till sanningens och vetenskapens nyanser och komplexitet. Vetenskap är en långsam process, spridandet av fake news blixtsnabbt.
Att kalla en spade för en spade
Grejen med the illusory truth effect är att kännedom om den inte gör en immun. Vi har alla potential att påverkas av desinformation och därför är det så viktigt att så många som möjligt står fast vid sanning och fakta. Att göra det som borde vara självklart men just nu kräver mod: våga tala klarspråk och säga som det är. Klimatkrisen är akut. Musk heilade. Fascismen är farlig.
För om Musks heilande relativiseras tillräckligt mycket och av tillräckligt många kommer vi börja tveka på vad som egentligen hände. Gjorde han verkligen det där? Visste han verkligen vad han gjorde? På samma sätt som allting kan relativiseras så till den grad att vi till slut inte vågar lita på det vi faktiskt ser och hör. Istället får det mest upprepade budskapet fäste i våra hjärnor.
Som historikern Timothy Snyder skriver i boken On Tyranny: Att överge fakta är att överge frihet. Om inget är sant kan ingen kritisera makten, eftersom det inte finns någon grund att göra det på. Om inget är sant är allt ett spektakel. Den största plånboken betalar för de mest bländande ljusen (min översättning).

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till