Nils Westling: Den ofrivillige oljeinvesteraren

Jag är delägare i oljebolag. Det är i högsta grad ofrivilligt. Jag vill inte vara medskyldig till all miljöförstöring som oljebolagen oupphörligen ägnar sig åt. Jag tror också att det är rent korkat att investera i företag vars produkter världen måste sluta konsumera. Tyvärr är det svårt att undvika.
Jag började nyligen pensionsspara. Jag lever på studiemedel, så jag har en ganska nära relation med mina pengar och varje hundralapp som försvinner känns. Ändå lägger jag nu undan 500 kronor per månad och jag kommer inte se dem igen förrän om 40 år. Det kanske låter lite sjukt, men när jag såg att de första 500 kronorna försvunnit från kontot kände jag lite extra engagemang för framtiden. Svik mig inte nu, tänkte jag.
Jag är nämligen ganska orolig att framtiden kommer svika mig. Och oss. Det är inte i första hand de där hundralapparna jag oroar mig för, utan alla andra tänkbart katastrofala konsekvenser av höjda temperaturer – mer extremt väder, högre havsnivå, utrotade arter, öknar som breder ut sig över odlingsmark. Men det blev lite extra konkret när jag avstod pengar idag för pengar i framtiden.
Därför blev jag både förvånad och arg när jag insåg hur svårt det var att spara pengarna utan att investera i den industri som dagligen och varje sekund trycker oss närmare den där potentiellt katastrofala framtiden – fossilindustrin och de stora oljebolagen.
I en rapport från Världsnaturfonden, WWF, som släpptes hösten 2013 framgår att de statliga AP-fonderna har så mycket pengar investerade i dessa bolag att deras fossila bränslereserver motsvarar 11 gånger Sveriges totala utsläpp 2012. Det betyder enligt WWF att en genomsnittlig svensk som är del av pensionssystemet (och får ett orange kuvert) har tillräckligt med fossila bränslen i sin pensionsportfölj hos AP-fonderna för att släppa ut 93 ton koldioxid i atmosfären.
Enligt Jonas Ahlén, vd för Storebrand asset management Sverige, är det svårt att undvika att investera i fossilindustrin. I SPP:s förvaltning har man valt att exkludera ett antal bolag som sysslar med oljesand och kol, de allra smutsigaste delarna av fossilindustrin.
– Vi måste ta höjd för en framtida klimatpolitik. Även om man inte når en överenskommelse som stoppar uppvärmningen vid två grader så gör man förhoppningsvis någonting. Och gör man någonting så kommer de här bolagen att sättas dit först. Därför tror vi att det är en finansiellt dålig investering idag, säger Jonas Ahlén.
Själv har jag nu mitt privata pensionssparande i en så kallad ”etisk fond” som investerar i företag som Pepsi och Coca-Cola. Jag älskar inte deras produkter heller, men jag tror i alla fall inte att framtiden hänger på att vi slutar köpa deras svarta klet.