Räcker 1,5 procent av statens budget för att hantera miljö- och klimatkrisen? Långt ifrån, visar utvärderingarna. Ändå görs kraftiga nedskärningar med stora konsekvenser för det befintliga, redan otillräckliga, miljöarbetet, skriver Beatrice Rindevall i en krönika.
KRÖNIKA För tio år sedan låg anslaget för Allmän miljö- och naturvård på strax under fem miljarder kronor, och i år ligger det på 19,5 miljarder kronor. Trots att det ser ut som en rejäl uppryckning har det fortfarande varit långt ifrån tillräckligt för att nå miljömålen.
Knappt något av de 16 miljömålen beräknas nås, regeringen bedömer att den nuvarande politiken är otillräcklig och Naturvårdsverket flaggar för att situationen försämras, inte förbättras. Ändå har årets miljöbudget sänkts med nära fyra miljarder jämfört med förra året, och ytterligare sänkningar planeras. Nästa år ligger anslaget på det markant lägre 14,6 miljarder och det väntas sänkas ännu mer, till 10 miljarder kronor 2025.
Så vad spelar budgeten för roll? Enorm, om man tittar på svallvågorna från årets nedskärningar. Naturvårdsverket varnar för stora konsekvenser för arbetet med naturvård, biologisk mångfald och friluftsliv. Skydd av värdefull natur kommer att gå långsammare, framför allt i skogen, vilket hotar många arters överlevnad. Finansieringen för att bekämpa invasiva arter har försvunnit, vilket innebär risk för att inhemska arter konkurreras ut.
Förutom ett svårare läge för den redan krisande miljö- och klimatsituationen påverkas också mångas arbeten. Enbart under 2023 väntas 1000 arbetstillfällen att försvinna, och då försvinner också fler miljörelaterade arbeten genom andra delar av budgeten. Bland annat har det varit en kraftig nedskärning i biståndsbudgeten som påverkar tjänster för miljökommunikation i hela civilsamhället, som att tre tjänster försvinner från Naturskyddsföreningens kansli och tidningen Sveriges Natur tappar åtta procent av sin budget. Frågan är vad som händer om regeringen fullföljer sin plan för de kommande åren.
>> Läs Naturskyddsföreningens analys av den nya budgeten
Jämfört med andra poster i Sveriges budget har miljöbudgeten – som ska ligga till grund för att hantera ”vår tids ödesfråga” – alltid varit låg. Som exempel lägger vi nära 28 miljarder kronor på studiestöd. Sveriges totala utgiftsramar är i år 1 250 miljarder kronor, vilket betyder att miljöbudgeten landat på drygt 1,5 procent av utgifterna. Mindre än två procent av budgeten används alltså för att försöka lösa artutdöendet och klimatkrisen, samtidigt som kraftiga nedskärningar planeras kommande år.
Det skapar inte förtroende för att politiken ens försöker lösa kriserna vi står inför. Det finns även klimatrelaterade poster i andra budgetområden, som inom energi och transporter, men tyvärr stöttar mycket av budgeten klimat- och miljöförstörande verksamhet snarare än motsatsen, som skattesänkningar till flyg, jordbruk och bilar. I en rapport från 2018 bedömdes över 30 miljarder gå till fossila subventioner, och i regeringens budget har de klimatskadliga subventionerna dessutom ökat.
Pengar spelar roll, och det går inte att hoppas på förbättringar när man bäddar för försämringar. Budgeten borde motsvara krisen vi står inför, med kraftiga höjningar och en generell styrning bort från klimatskadlig verksamhet. Inför vårbudgeten måste regeringen ta sitt förnuft tillfånga.
Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Fler krönikor och ledare från SMB:s skribenter hittar du på SMB Opinion.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
