Behövs tydligare riktlinjer och krav för SBTi och företagens klimatomställning

En ny rapport från Tillväxtanalys visar att näringslivsinitiativet Science Based Targets initiative (SBTi) behöver tydligare riktlinjer och krav för att kunna bidra till att Parisavtalet hålls.

Rapporten visar att SBTi hittills har 171 anslutna företag i Sverige från olika branscher, med överrepresention från tillverkningsindustrin, handeln, fastighetsverksamhet samt information och kommunikation. De flesta av dem är stora företag med över 250 anställda.

Syftet med SBTi är att hjälpa företag att hålla den globala uppvärmningen till 1.5 grader och nettonoll-utsläpp senast 2050, detta i enlighet med Parisavtalet. SBTi är ett frivilligt initiativ, och så kallad ”mjuk” självreglering som påminner om en certifiering eller standard. Företagens ansökan om att ansluta sig till SBTi kräver en viss nivå på företagens klimatarbete eller ambitioner, vilket även kontrolleras.

SBTi-företagen står idag för ungefär 14 procent av Sveriges näringslivs förädlingsvärde och 10 procent av antalet anställda. Dock har enbart ett av de 15 företag i Sverige med störst utsläpp anslutit sig.

Scope 3-utsläppen en utmaning

En utmaning är de så kallade scope 3-utsläppen, vilket är företagets övriga indirekta utsläpp från exempelvis inköpt material, affärsresor eller avfallshantering. Rapporten visar att här har företagen mindre stringenta klimatmål, vilket skapar osäkerheter kring huruvida företagens mål är i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.

Dessutom tillåter standarden GHG corporate protocol, som SBTi nyttjar som bas för klimatberäkningarna, förnyelsebara energicertifikat som inte innebär reala utsläppsminskningar. Det här kan enligt rapporten leda till en överskattning av företagens utsläppsminskningar.

Alla SBTi-företagen inte i linje med Parisavtalet

Ett annat problem rapporten belyser är de svenska SBTi-företagen som sätter de minst ambitiösa målen: att inte nå nettonoll förrän efter 2050. Dessa företags klimatarbete är därmed inte heller i linje med Parisavtalets mål, trots anslutningen till SBTi. Däremot kan de företag som har mer ambitiösa mål nå nettonoll före 2050.

Här menar man från SBTi:s håll att riktlinjerna revideras kontinuerligt för att säkerställa att målen är i linje med vetenskapen och för att styra företagen mot noll nettoutsläpp senast 2050. Detta innebär att de företag som inte uppfyller tillräckligt höga mål kommer att behöva uppdatera målen och sträva efter högre målnivåer.

Tydligare riktlinjer och krav krävs

Av rapporten framgår dock att SBTi behöver kompletteras med tydligare riktlinjer och krav för att företagen som ansluter sig ska bidra till nettonoll 2050-målen. Förutom tillräckligt ambitiösa klimatmål pekas det även på att det behövs god hållbarhetsredovisning som ger en heltäckande och tydlig bild av företagens utsläpp, mål och hur dessa är i linje med nettonoll-målet och Parisavtalet.

Man skriver även att företagen kommer att behöva samarbeta med politiken för att uppnå sina klimatmål och samtidigt värna om sin konkurrenskraft.