Miljontals kubikmeter stormfälld skog borde räcka att hantera för skogsindustrin. Men många bolag låter det fällda ligga kvar och ger sig istället på oskadad stående skog. Det är billigare och tillförsäkrar aktieägarna fortsatta vinster. Inte ens regeringen verkar gilla branschens oförmåga att hantera något så återkommande som stormar, skriver SMB:s krönikör Leif Öster.
KRÖNIKA Häromdagen besökte jag en enorm skogsavverkning som skogsbolaget Holmen just nu utför. Kalhyggena ska bli 40 hektar ihop. Totalt 18 000 kubikmeter virke lastas för vidare färd till sågverk och massaindustri. Enligt min guide var alla hänsyn på plats och planeringen god. Men det fanns en hake. Det här var ung, fin, växande skog som avverkas våren 2026, samtidigt som 6-7 miljoner kubikmeter stormfälld skog ligger och förstörs i närheten. Så varför inte ta det stormfällda virket först? Vi tar det från början.
Min familj, liksom 10 000 andra skogsägare, drabbades den 27 december av stormen Johannes. Bor man som vi mitt i den egna skogen orsakar ovädret först oro, sedan sorg och till slut ilska. Oro för att man vet inte hur mycket skador det ska bli. Det blåser hela natten. När stormen är över ligger mängder av träd över vägar, hus och elledningar. Men vi har varit med förr, så reservelverket är provkört, vatten finns i dunkar och några veckors konserverad mat finns i en sval jordkällare.
Jag hämtar motorsågen och öppnar nödvändiga vägar. Redan på första stormfria dagens kväll fungerade det mesta som vanligt. Så är det på landsbygden. Alla hjälps åt. Skogsstyrelsen agerar också snabbt och inventerar direkt. Man bedömer att det ligger minst 10 miljoner kubikmeter virke som snabbt måste tas om hand för att inte förstöras.
Sedan kommer sorgen
Men sedan kommer sorgen över alla träd som ligger. Jo, jag vet mycket väl att skogar i alla tider har föryngrats genom stormar, bränder och insektsangrepp. Och det är just därför den hyggesfria modellen med luckor känns så naturlig. En storm som Johannes skapar också mängder av död ved i våra skogar, så utspridd att ingen numera ids göra brännved av träden.
Men sorgen finns där ändå. I mitt fall hade vi just ställt iordning en fin timmerställning, som nu mest ser ut som ett plockepinn. På ett område där vi hade lämnat väldigt mycket miljöhänsyn gick alla träd ner. Nu ligger de. Grannens kalhygge var just kalt, så skogen på min sida drabbades extra hårt. För att inte tala om alla gallrade skogar. De verkar vara hårdast drabbade. Varför gallrar vi överhuvudtaget? Totalt fällde Johannes 11-12 miljoner kubikmeter virke.
Industrin avverkar hellre oskadad skog
Redan på måndagen den 29 december hade skogsbrukets fältorganisationer kraftsamlat alla resurser för inventering och planering. Det sitter i skogsfolkets DNA att försöka ta vara på virket så fort som möjligt. Generalordern var att stoppa alla avverkningar av rotstående växande skogar och koncentrera resurserna på det stormfällda virket. För att snabba på arbetet krävde som vanligt näringen ekonomiska bidrag och stöd från staten. Ja, det gör man alltid när det stormar, blåser eller när man själv har bidragit till insektsskador. Man ville också slippa vanliga miljöhänsyn.
Men att avverka omkullblåsta träd, fastfrusna och översnöade är betydligt dyrare än att ta ner en stående skog. Så det gick bara några veckor så kom kontraorder från företagsledningarna. Aktieägarna krävde bibehållen lönsamhet och utdelning, så maskinerna tvingades istället avverka även den billigare rotstående skog och lämna stormfällt åt sitt öde. Man accepterade med andra ord miljardförluster för nationen och skogsägare, för att hålla aktieägarna glada.
Så nu avverkades det både i stormfälld skog men också i friska stående skogar. Ganska snabbt blev lagren på sågverk och massabruk dock överfyllda. Så jus nu exporterar skogsnäringen svenskt virke ut ur landet! Och ilskan stiger bland skogsägare som ser sitt virke förstöras.
Landsbygden förlorar på sjunkande priser
Vid ett besök på en skogsmässa i Umeå fick jag höra ytterligare ett skäl till dessa tokigheter. Genom att både avverka rotstående skog och stormfälld skog skapas ett överskott av virke på marknaden, vilket driver ner virkespriset. På en pressträff konstaterade SCA:s koncernchef just att stormen bidrar till att ”virkespriserna går åt rätt håll”. Det vill säga neråt. Förlorare är svensk landsbygd.
Även regeringen är irriterad över skogsnäringens oförmåga att hantera stormar. För stormar är knappast något nytt. Den 22 maj gav regeringen därför Skogsstyrelsen uppdraget att i samråd med branschens aktörer skapa bättre rutiner för effektiv upparbetning av virke i framtida stormar. Och stormar kommer garanterat.
Leif Öster är skogsägare, ekoturismföretagare, debattör och föreläsare. Han medverkar regelbundet med helgkrönikor hos SMB.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
