Kunskap om klimatkrisens hälsoeffekter ökar stödet för åtgärder

Klimatkrisen bör klassas som en global folkhälsokris av samma klass som covidutbrottet. Det hävdar en rapport som lagts fram till Världshälsoorganisationen WHO. Rapporten hänvisar till de starka negativa hälsoeffekterna av hetta, livsmedelsbrist, ökad spridning av insektsburna sjukdomar och extrema väderhändelser. Samtidigt visar en stor internationell undersökning att information om klimatförändringarnas påverkan på hälsan kan få stort genomslag i opinionen.

Den internationella opinionsundersökningen har publicerats av Climate Opinion Research Exchange (CORE) och stiftelsen the Wellcome Trust. Den bygger på enkäter med omkring 30 000 deltagare från Brasilien, Indien, Japan och Sydafrika, och beskrivs i en artikel på ClimateChangeNews.com.

I enkäterna testade forskarna 16 olika budskap för att jämföra reaktionerna på hälsorelaterade och icke hälsorelaterade budskap. De förra gällde exempelvis hur ett varmare klimat kan leda till extrem hetta och farliga infektionssjukdomar, medan de senare handlade om vad klimatförändringarna betyder för arbetsmarknad, levnadskostnader och natur.  

Undersökningen visar att över 80 procent av alla deltagare är bekymrade över klimatförändringarnas följder för hälsan. De flesta stödjer också de åtgärder som görs för att skydda folkhälsan.

Vilka hälsorelaterade budskap som hade störst effekt varierade däremot från land till land. I Sydafrika reagerade deltagarna starkast på budskap om barns hälsa och om tillgången till mat och vatten. Forskarna bakom studien förklarar detta med att Sydafrika är ett land med många ungdomar (medianåldern i landet är 28 år, mot 45 år i Europa) och att delar av landet har haft stora problem med torka och vattenbrist. 

Olika budskap i Japan, Indien och Brasilien

I Japan påverkades opinionen mest av budskap om extrem hetta och om äldre människors hälsa. I Indien var det budskap om luftföroreningar och tillgången till sjukvård som gav mest effekt, medan budskap om mental hälsa gav den starkaste effekten i Brasilien. Dessa budskap kunde till exempel handla om stress och oro i samband med översvämningar och orkaner. 

Mental ohälsa brukar inte vara bland det man först tänker på när det gäller klimatförändringarnas påverkan på hälsan, så Brasiliens resultat var oväntat för rapportförfattarna.

Detta hjälper oss att hitta nya sätt att nå olika målgrupper,” säger Neha Dewan från Wellcome Trust till Climatechangenews. 

Att fokusera på hälsoeffekterna kan hjälpa politiker och aktivister att få mer fart på klimatarbetet, menar rapportförfattarna. Det är ett nytt budskap, till skillnad från klimatkrisens påverkan på sysselsättning och levnadskostnader. De argumenten har ju framförts länge, och de som påverkas av ekonomiska argument är antagligen redan medvetna om klimatets betydelse. Att framhålla kopplingen mellan klimat och hälsa ger däremot en möjlighet att nå andra målgrupper.

Hälsan är personlig, relevant, något som ligger nära var och en och som inte är politiskt polariserande”, menar Neha Dewan.

Lika stor kris som covid

Klimatförändringarnas hot mot hälsan är så allvarligt att WHO bör klassa klimatkrisen som en ”PHEIC” – en Public Health Emergency of International Concern, en folkhälsokris av internationell betydelse. Det förklarade nyligen den oberoende europeiska kommissionen om klimat och hälsa, en rådgivande grupp som skapats av WHO för att stärka arbetet på området. Deras rapport beskrivs i en artikel i tidningen Guardian.

Hetta, livsmedelsbrist, insektsburna sjukdomar som dengue och chikungunya, och extrema väderhändelser innebär så stora risker att ett internationellt larm är befogat, menar kommissionen. Klimatkrisen är lika farlig för folkhälsan som till exempel covid. Att klassa klimatkrisen som en PHEIC löser i sig inte problemet, men kan kanske bidra till den samordnade internationella kraftansträngning som krävs.

Sluta stödja olja och gas

Kommissionen uppmanade också de europeiska regeringarna att sluta subventionera fossilbränslen. Dessa orsakar varje år 600 000 förtida dödsfall i Europa, men subventioneras ändå med över 400 miljarder euro om året.

Europas ledare subventionerar de industrier som orsakar deras egna medborgares för tidiga död. Hälsovårdspolitikerna måste ge sig in i debatten om klimatförändringarna och inte bara ta hand om deras effekter”, sa kommissionens ordförande Katrín Jakobsdóttir, före detta statsminister på Island, till Guardian.

Enligt Katrín Jakobsdóttir är klimatförändringarna inte längre något som påverkar andra människor långt borta. De orsakar sjukdomsfall, skapar ångest och förkortar liv här i Europa idag. Och de åtgärder som behövs – att skapa renare luft, mindre fossilberoende transporter, bättre boenden och mer hållbar matförsörjning – skulle inte bara förbättra klimatet utan också göra människor friskare.

Att ta ner klimatkrisen till det personliga planet är också ett bra sätt att motverka skepticism och desinformation.

När hälsobudskapen och klimatbudskapen går hand i hand blir de mycket svåra att säga emot”, menar Katrín Jakobsdóttir.