Dagens CO2-kurva
Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften och 2021 är inget undantag.
Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 418,05 miljondelar (ppm), vilket är en liten minskning jämfört med förra veckan (418,46 ppm), men en rejäl ökning jämfört med för ett år sedan (+2,62 ppm). Förra året ökade koldioxidhalten med cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend.
Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och inte befunnit sig på den nivån på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.
På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Under de senaste 170 åren har mänskliga aktiviteter ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären med 47 procent över förindustriella nivåer (från 1850) och före det har det legat relativt stabilt. Under 2021 kommer dessutom världen kunna nå koldioxidnivåer över 50 procent än vad de var före den industriella revolutionen. Det skulle innebära en ökning med 2.29 ± 0.55 ppm jämfört med 2020 som en konsekvens av förbränning av fossila bränslen och avskogning.
Den senaste veckan har gått i rapporternas tecken, varav den viktigaste kom från Klimatpolitiska rådet som släppte sin årliga granskning av den svenska klimatpolitiken. Det var en dyster rapport som menar att nuvarande politik är långt ifrån tillräcklig för att nå nollutsläpp 2045 och att regeringen misslyckas med att använda pandemins krispaket till att accelerera omställningen till ett netto-noll samhälle.
Rådet påminner om att minskade utsläpp under enstaka år inte ens leder till att växthuseffekten avtar, bara att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären tillfälligt ökar något långsammare än den annars skulle ha gjort. Det är först när nettotillförseln blir noll eller negativ kommer uppvärmningen att avstanna.
Sverige har dessutom satsat mindre än många andra länder på gröna åtgärder för att få fart på ekonomin, enligt en rapport från FN:s miljöprogram Unep. Enligt rapporten satsade världens 50 ledande ekonomier enbart 18 procent av sina återhämtningsutgifter på gröna åtgärder under 2020.
Det kanske inte är jätteöverraskande, men det är synd, säger Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet till SvD:
Det är ganska tydligt att världen håller på att missa ett tillfälle till omställning.
En annan viktig rapport har tagits fram av miljöorganisationerna Rainforest Action Network (RAN), BankTrack, Indigenous Environmental Network (IEN), Oil Change International (OCI), Reclaim Finance och Sierra Club och som Dagens ETC rapporterar om. Enligt den har världens 60 största banker satsat 35 000 miljarder kronor i fossila bränslen sedan Parisavtalet slöts. Finansieringen var till och med större under 2020 än 2016.
Uppenbarligen har banksektorn – trots alla ord om omställning och hållbara fonder- inte förstått allvaret ännu och frågan är vad som krävs innan ett ordentligt skifte sker. SMB fortsätter bevaka utvecklingen.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till