Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

De stora miljörörelsernas år

Varför växer massrörelserna i Europa? och kan de ge svaren på dagens kollektiva klimatångestattack? Vår kulturredaktör Joel Gordon Hultsjö finner några av svaren i de nya rörelserna som växt fram i Storbritannien och Frankrike.

Den obskyra lilla boken ”Den kommande katastrofen”, skriven av pseudonymen F. K, inleds med frasen:

Vi planerar ett attentat… vi har panik inför de globala ekologiska kriserna. Arter utrotas i en katastrofal hastighet, fiskbestånd kollapsar, skogar skövlas och hela världens klimatsystem rubbas – allt i sådan utsträckning att mänskligt liv på jorden är hotat.

Boken är både ett manifest för klimataktivism och en berättelse om en kvinna som planerar ett attentat mot en okänd del av Sveriges infrastruktur. En kraftverk, en gruva eller ett sågverk – läsaren får inte veta några detaljer. Mellan raderna av ideologi och frustration ser vi en helt vanlig människas radikala reaktion på en tillvaro, klimatkrisen, som gör henne handlingsförlamad. Det enda som känns logiskt i en sådan situation är att handla och göra det hon kan. Även om detta innebär radikal klimatterrorism.

2019 – massorganiseringens år

En förändring är närastående. Något gror i många människors medvetande över hela Europa. Det sträcker sig från Gula Västarna i Frankrike, till Ende Gelände i Tyskland, till Extinction Rebellion i Sverige och Storbritannien. Det går till och med att finna i rörelsen bakom Greta Thunberg och hennes klimatstrejker. Är detta ett tecken på att en allmän ökande miljömedvetenhet eller är det ett tecken på en brytpunkt för miljörörelsen? Ett tillfälle i historien där människor inte känner att det går snabbt nog, att Europas miljöpartier inte gör tillräckligt för att ställa om samhället.

Det är ett uppvaknande vars like världen inte skådat på mycket lång tid. Inte sedan de stora proteströrelserna på 60- och 70-talet så har nya miljöorganisationer växt så snabbt. Nu är vi inne i den andra fasen, den andra gröna revolutionen. Frågan är: vad beror detta på? Många skulle säga att den drivs av en otillfredställhet som är grundad i en existentiell panik. En panik som inte lindras av ekologisk konsumtion eller väl valt sparande.

Det lindras inte heller av att rösta på de mest miljövänliga partierna. Konsekvenserna av det valet känns fortfarande för långt borta. I Sverige har frustrationen för Miljöpartiets brist på påverkan gjort att folk både lämnat partiet och startat nya partier.  Frustrationen gror inom många, och det grundar sig i bristen på framsteg på klimatområdet. Medvetenhet finns det ingen brist på, men var är de konkreta framgångarna?

I denna situation söker människan något nära, något där de själv kan bidra. Många har sökt sig till de nya massrörelserna.

Två av flera vägar att gå

Det finns flera vägar att ta, för att kanalisera denna känsla. Du har de stora sociala rörelserna, de som skapar massdemonstrationer och kravaller. Det främsta exemplet för detta är de Gula västarna, en i stora drag nationell rörelse som demonstrerat i Frankrike mot Emmanuel Macrons nyliberala reformer. I ett av de offentliga brev (brev nr. 15) som representanter för Gula västarna publicerat skriver de följande:

Vår värld är döende, vår värld kollapsar, det mänskliga livet håller på att utplånas. Vi har tänt en gnista av hopp! Så låt oss sätta våra byar i brand, våra städer i brand, Frankrike i brand.

Detta brev kommer ur en frustration inför politikers bristande reaktion inför klimathotet och dess frånvaro av klimatångest. En frustration som tvingar människor att söka efter hopp där de kan, och många finner det genom att gå samman som grupp.

En rörelse som ligger desto närmre Sverige är den brittiska rörelsen Extinction Rebellion. En rörelse som bygger på insikten om att det liv vi lever i dag är ohållbart. Den praktiserar civil olydnad och är icke-våldsbejakande. Det finns aktiva grupper i alla större svenska städer, och aktioner har utförts i Stockholm, Uppsala, Lund, Malmö och Göteborg. XR anser att det sätt vi lever idag utrotar både framtida och nuvarande generationer. Organisationen har tre krav:

• Regeringen måste berätta sanningen om den ekologiska nödsituationen
• Regeringen måste anta rättsligt bindande politiska åtgärder för att få ner utsläppen av växthusgaser i Sverige
• En medborgarförsamling behöver tillsättas för att stärka demokratin

Vilken är den bästa lösningen? Kan förändring ske via stora massrörelser, eller krävs det andra former av organisering? 2019 är året då massrörelsernas röster åter hörs igen, efter så många decennier av tystnad. Deras slagord och skrammel hörs över motionsskrivande pennor av kompromissande miljöorganisationer och de charmerande EU-lobbyisternas lyxfester.

Det är ett återuppväckande av en massrörelse för klimatet som fyller ett stort tomrum inom den internationella miljörörelsen. Ett tomrum som nu fylls med hopp och handlingsmakt hos människor i hela Europa, och som kanske kan vara en utväg för vår kollektiva klimatångest.


SMB bedriver kulturjournalistik med miljön i fokus. Sedan start 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas du vill hjälpa oss.

Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

>>Läs mer om vad vi vill göra här

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till Kopierad123 270 12 33

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till Kopierad123 270 12 33

Läs vad vi vill göra