Dessa fem tekniker har störst potential att ta ner koldioxid

Världen behöver ta ner hundratals gigaton koldioxid, enligt ny rapport som vetenskapsakademin Royal Society tagit fram på uppdrag av den brittiska regeringen. SMB går igenom de tekniker med störst potential.
Tekniker för att ta ner koldioxid (negativa utsläpp) är viktiga för att nå klimatmålen. Enligt 87 procent av alla scenarier om hur världen kan begränsa uppvärmningen till två grader krävs det att vi tar ner koldioxid. Det finns inga scenarier som visar att det går att begränsa uppvärmningen till 1,5-grader utan tekniken för negativa utsläpp.
En anledningen till att vi behöver ta ner koldioxid om vi ska nå klimatmålen är att det bedöms osannolikt att det skulle gå att helt ta bort utsläppen från jordbruk och flygtrafik.
Snabba och stora utsläppsminskningar krävs för att nå klimatmålen, enligt rapporten. Att ta bort koldioxid från atmosfären är alltså inget som kan göras istället för utsläppsminskningar, utan bägge behövs.
Royal Society rekommenderar att frågan om negativa utsläpp tas upp i det internationella klimatarbete som en del i att uppfylla Parisavtalet, att det byggs infrastruktur för att kunna lagra koldioxid geologiskt, att det satsas på testanläggningar av tekniker för negativa utsläpp och att det införs prissättning av koldioxid eller andra ekonomiska styrmedel.
I rapporten görs en bedömning om hur mycket koldioxid de olika teknikerna/metoderna kan ta ner fram till år 2100. För att 1,5-gradersmålet ska nås bedöms cirka 810 gigaton koldioxid lagras fram till 2100, vilket kan jämföras med de årliga globala utsläppen som nu är cirka 40 gigaton, det innebär att samtliga tekniker inte behöver lagra lika mycket som anges nedan. De fem teknikerna med störst potential är:

1. Luftinfångning och kollagring (DAC). Tekniken har potential att lagra cirka 500 gigaton koldioxid fram till år 2100. Tekniken går i stora drag ut på att luft förs genom en anläggning som innehåller material som kan separera koldioxid som därefter lagras. Det finns idag exempelvis en anläggning i Schweiz. Det krävs mycket el för att driva processen och en utmaning är därför att tag på tillräckligt mycket koldioxidsnål el. Tekniken kräver ett högt pris på koldioxid för att bli lönsam och bedöms inte komma igång i stor skala förrän 2050.
2. Koldioxidlagring från biomassa (BECCS). Tekniken har potential att lagra 300 gigaton koldioxid och eventuellt mer. Det bygger på att växter fångar koldioxid från atmosfären genom fotosyntesen, växterna (biomassa) förbränns sedan för att producera el och koldioxiden som då frigörs infångas och lagras. Världens första storskaliga BECCS-anläggning invigdes förra året i USA, vilket SMB skrivit mer om här.  Tekniken har samma potentiella nackdelar som övrig användning av bioenergi, den kan vara ohållbart framställd och konkurrera om landutrymme med matproduktion. Ett sätt att minska det ekologiska fotavtrycket är att använda rester som biomassa.
3. Skogsplantering bedöms kunna binda upp till 300 gigaton koldioxid och kan dessutom vara bra för den biologiska mångfalden. Träd lagrar koldioxid när de växer, men därefter slutar de lagra koldioxid kan då lagras i form av träprodukter. En nackdel med skogsplantering är att koldioxiden kan frigöras genom exempelvis bränder. För att komma upp till den mängden lagring krävs det att skog planteras på en yta som är en till tre gånger större än Indien. Koldioxid lagras snabbare i tropiska områden, att plantera skog i dessa områden kan därför minska mängden landyta som krävs. Att plantera skog i snötäckta områden kan däremot vara kontraproduktivt eftersom det kan bidra till lokal uppvärmning genom att ytreflektionen minskar.
4. Biokol har potentialen att ta ner cirka 200 gigaton koldioxid. Tekniken består av att träkol skapas, vilket sker genom att trä värms upp i frånvaron av syre. Träkol bryts inte ner så enkelt och på det viset kan kolet lagras under lång tid. Träkol som lagras i jorden ökar halten organiskt material och förbättrar på det viset jordkvaliteten. Biokol konkurrerar med BECCS-tekniken om biomassa och kan ha samma nackdelar kopplad till ohållbar produktion av biomassa.
5. Kollagring i jorden har potential att ta ner cirka 100 gigaton koldioxid. Detta kan ske genom att använda lämpliga grödor, mindre plöjning och betesdjur. Detta kan även bidra till förbättrad jordkvalité och ökade skördar.  

SMB bevakar klimatfrågan från många perspektiv. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.