Ett dödsfall i minuten orsakas av hetta

Extrem hetta i klimatkrisens spår dödar nu över en halv miljon människor om året, vilket innebär ungefär ett dödsfall i minuten. I världens storstäder ökar också antalet dagar med temperaturer över 35 grader. Det visar två studier som lagts fram inför FN:s klimatmöte COP 30 i Brasilien.

Den första studien har publicerats av den ansedda tidskriften Lancet tillsammans med University College London och Världshälsoorganisationen WHO. Den andra kommer från den oberoende organisationen IIED, International Institute for Environment and Development.

IIED har studerat drygt 40 av världens största städer och jämfört deras temperaturer under två perioder. Ett exempel är Brasilia, huvudstaden i Brasilien som står värd för COP-mötet. Under perioden 1994-2003 hade staden bara tre dagar per år med temperaturer över 35 grader, men under perioden 2015-2024 hade man hela 40 dagar med sådan extrem hetta. 

Ökningen av antalet heta dagar märks i alla världens storstäder, från Washington och Madrid till Tokyo och Beijing. I Rom och Beijing har antalet dagar med över 35 grader fördubblats mellan de två undersökta perioderna, och i Manila har de till och med tredubblats. Den genomsnittliga ökningen ligger på 25 procent, men ingen storstad har undgått att drabbas.

Allt fler dör av hettan

Antalet dödsfall som kan kopplas till hetta har ökat i samma takt – med 23 procent sedan 1990-talet, enligt Lancet Countdown-rapporten. Den räknar med över en halv miljon sådana dödsfall per år.

”Vi understryker ständigt att värmestress kan drabba alla och kan vara dödlig, vilket jag tror att många inte förstår. Men alla dödsfall kopplat till hetta skulle kunna förebyggas”, säger professor Ollie Jay som deltagit i studien.

Dödsfallen är inte bara tragiska för de berörda, utan påverkar också samhällsekonomin. Enligt rapporten kostade värmerelaterade dödsfall bland äldre 261 miljarder dollar förra året. 

Produktiviteten går ner

Hettan orsakar också en minskning av produktiviteten hos dem som arbetar utomhus eller i lokaler utan luftkonditionering. Här räknar rapporten med förluster på över en biljon dollar (en biljon är en miljon miljoner).

Ändå subventioneras samtidigt fossila bränslen – de som huvudsakligen orsakar dessa samhällsekonomiska förluster – med enorma summor. Enligt rapporten satsade världens regeringar år 2023 nästan 1 000 miljarder dollar på sådana subventioner. Det är mer än tre gånger så mycket som det stöd som utlovats till klimatdrabbade fattiga länder, och mer än hela sjukvårdsbudgeten i vissa länder. 

”Rapporten gör det tydligt att bristen på klimatåtgärder nu dödar människor världen över. Samtidigt är åtgärder som bromsar klimatkrisen vår tids största möjlighet att förbättra människors hälsa”, säger WHO-representanten Jeremy Farrar. 

På COP-mötet kommer WHO att arbeta hårt för att kopplingen mellan klimat och hälsa blir uppmärksammad. Man ser detta samband som det bästa argumentet för att få alla länder att ta den globala uppvärmningen på allvar.