EU slår ner på lågprisimport från nätjättar

E-handelns baksida blir allt tydligare med lågprisimport från nätjättar av undermåliga produkter, farliga kemikalier och växande avfallsmängder i centrum. Nu föreslår Europaparlamentet åtgärder för att stoppa inflödet av lågvärdesvaror från nätplattformar utanför EU.

Varje dag skickas ungefär tolv miljoner småpaket till EU från länder utanför unionen och många av dem kommer från populära nätplattformar som Temu, Shein och Wish. Problemet är att många av dessa produkter inte uppfyller EU:s säkerhets- och miljökrav. De kan innehålla skadliga kemikalier som är förbjudna inom EU. Exempel på sådana varor är allt från leksaker och elektronik till smycken och kosmetika. Dessa produkter kan vara direkt farliga för vår hälsa och dessutom skadliga för miljön när de slängs eller återvinns på fel sätt.

Problemet förvärras av att dessa varor ofta importeras som så kallade lågvärdespaket med ett värde under 150 euro. Just den gränsen innebär idag att produkterna kan komma in i EU utan att tullavgift behöver betalas. Det gör att många försändelser slipper ordentliga kontroller och regler, vilket i praktiken leder till att handeln pågår nästan helt oreglerat. Det drabbar både miljön, eftersom farliga och kortlivade produkter sprids och ökar avfallet, samt europeiska konsumenter som riskerar att köpa osäkra varor. Dessutom missgynnas de företag inom EU som följer reglerna för miljö och hälsa.

EU vill se ny politik för hållbar e-handel

För att komma till rätta med problemen vill Europaparlamentet nu stänga de kryphål som gör det möjligt för undermåliga produkter att komma in i unionen. I juli 2025 röstade parlamentet igenom flera förslag som en del av en översyn av EU:s tullkodex. Här är några av de viktigaste åtgärderna:

• Avskaffad tullbefrielse för varor under 150 euro. Det innebär att även små paket framöver ska kunna beläggas med tullavgift för att motverka systematisk undervärdering och smitning från regler.
• En administrativ avgift på två euro per paket från länder utanför EU. Denna avgift ska täcka kostnader för tull- och marknadskontroll och också bidra till minskad överkonsumtion.
• Krav på att utländska e-handelsföretag använder lager inom EU. Det gör det enklare att kontrollera produkter innan de når konsumenterna och kan minska behovet av många små transporter.
• Digitalisering av tullen med hjälp av ny teknik som artificiell intelligens (AI) . Det ska underlätta och snabba upp identifieringen av riskprodukter.

Miljöfarlig slit-och-släng dominerar e-handeln

Miljö- och hållbarhetsperspektivet är ett centralt perspektiv i frågan om e-handelns snabba tillväxt. Många av de produkter som importeras i stora mängder via lågt prissatta nätplattformar är ofta tillverkade under dåliga arbetsvillkor, av material med låg kvalitet och har kort livslängd. Detta bidrar till ett växande avfallsberg i Europa, samtidigt som de många små transporterna, ofta med flyg eller andra fossilbaserade fraktlösningar, ger ökade utsläpp av växthusgaser.

Alltför många varor kommer dessutom in på den europeiska marknaden utan att genomgå tillräckliga kontroller. Det äventyrar konsumentsäkerheten och slår hårt mot de företag som följer EU:s regelverk, säger Salvatore De Meo (EPP, Italien), ansvarig för Europaparlamentets rapport om lågvärdesimport via e-handel.

Samtidigt pågår ett viktigt arbete inom EU för att stärka miljölagstiftningen kopplat till konsumtion och företags ansvar, där två regelverk är särskilt betydelsefulla. Det första är ekodesigndirektivet (ESPR), som ställer krav på att varor ska ha god energiprestanda, hög hållbarhet och vara reparerbara för att minska miljöpåverkan under hela produktens livscykel.

Det andra är Green Claims-direktivet, vilket syftar till att införa strängare regler för vilka miljöpåståenden företag får göra om sina produkter och tjänster. Målet är att stoppa så kallad ”greenwashing”, alltså när företag ger vilseledande eller överdrivna intryck av sina produkters miljövänlighet.

Dock befinner sig Green Claims-direktivet i ett politiskt stoppläge sedan juni 2025 då förhandlingarna avbröts efter att Europeiska kommissionen signalerat att förslaget kan komma att dras tillbaka. Även om direktivet inte formellt har avskrivits finns för närvarande stor oenighet inom EU:s institutioner, vilket gör att det ligger på is samtidigt som det finns en vilja att återuppta och omarbeta förslaget för att hitta lösningar.

EU:s e-handelsreform ett steg mot hållbar konsumtion?

E-handeln fortsätter att växa, men för EU behöver spelreglerna uppdateras för att bättre möta miljö- och konsumentskyddskraven. Med de nya förslagen lägger EU grunden för ett tryggare, mer rättvist och mer miljöanpassat handelssystem som kan minska riskerna med den snabba och oreglerade e-handeln från länder utanför unionen.

Om reformerna går igenom i ministerrådet och blir lag väntas de börja gälla successivt från 2028. Det innebär att lagen inte träder i kraft fullt ut samtidigt utan istället kommer olika delar att implementeras steg för steg under en period. Detta gör det möjligt för myndigheter, företag och andra berörda parter att anpassa sina rutiner och system i lugn takt och säkerställa att kraven verkligen efterlevs i praktiken.