EU:s klimatmål – Del 3/4 – ”En framsynt klimatomställning kan bidra till nya jobb”
Supermiljöbloggen har de två senaste dagarna försökt reda ut en del av den politiska förvirring som verkar råda kring EU:s klimatmål.
I första delen, ”Lena Ek i olika skepnader”, berättade vi om hur centerpartisten Lena Ek vill skärpa EU:s klimatmål oavsett vad andra länder gör, medan regeringen och därmed också miljöminister Lena Ek i stället vill vänta på att andra länder först gör jämförbara åtaganden innan någon skärpning kan ske.
I den andra delen, ”Ingen hemlighet att det finns dinosaurier inom industrin”, berättade vi om hur Naturskyddsföreningen, Greenpeace och Världsnaturfonden resonerar kring frågan, men också om hur centerpartisten Lena Ek och partikollegan Roger Tiefensee så sent som i november förra året gick så långt att de på Svenska Dagbladets debattsida uppmanade regeringen att ändra position.
I den tredje delen som följer nedan ska vi höra vad oppositionspartierna i riksdagen säger. Företrädarna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet med ansvar för klimatfrågan har nämligen, som vi snart ska få se, alla haft stora svårigheter att skilja centerpartisten Lena Ek åt från miljöminister Lena Ek.
***
Efter Eks och Tiefensees debattartikel i Svenska Dagbladet i november förra året blev Matilda Ernkrans, socialdemokrat och ordförande i riksdagens Miljö- och jordbruksutskott, minst sagt irriterad. Hon fick in en replik i tidningen några dagar senare där hon skriver:
”Idag framgår det tyvärr också att regeringen gör vad den kan för att förvilla i Sverige, till och med i Sveriges riksdag, när vi läser Brännpunkt 26/11.
Vi socialdemokrater hävdar att Sverige måste vara pådrivande för att EU tar på sig utsläppsminskningar om 30 procent till 2020, oavsett vad andra gör. Det är en nyckel som visar att Sverige och EU tar sitt ansvar och som kan öppna förhandlingslås.
Vi har envist påpekat och debatterat detta i riksdagen. Men vid varje tillfälle har ansvarig miljöminister muntligt menat att vi i oppositionen slår in öppna dörrar. Att regeringen redan driver detta.”
Detta fick Roger Tiefensee att bli lika irriterad han. Han fick i sin tur in en slutreplik i tidningen där han skriver:
”Ernkrans menar att miljöminister Lena Ek sagt i riksdagsdebatter att Sveriges regering driver på för att EU ska höja målet för att minska utsläppen till 2020 till 30 procent, istället för dagens 20 procent. Därför menar Ernkrans att Ek och jag försöker vilseleda när vi på Brännpunkt (26/11) skriver att `Centerpartiet vill se ett tydligt svenskt ställningstagande för 30 procent, fritt från krav på motprestationer från andra parter´.
Vad Ernkrans missförstår är `krav på motprestationer´. Alliansregeringens position är att EU ska höja sin ambitionsnivå från 20 procent till 30 procent, men med förbehållet att det ska ske med krav på motprestationer från andra industriländer, till exempel USA och Kanada. Centerpartiet menar att Alliansen bör byta fot och driva att EU ska ta på sig 30-procentsmålet utan krav på åtgärder från andra utsläppare.
Vi i vårt parti vill helt enkelt att EU ska gå före oavsett hur andra agerar. Detta eftersom det inte finns några moraliska, ideologiska eller ekonomiska skäl till varför EU inte skulle kunna ha högre ambitioner. Ett skärpt mål innebär konkurrensfördelar gentemot andra länder när europeiska, klimatsmarta företag kan ta marknadsandelar, exempelvis i att exportera miljövänlig teknik. Den oro som finns om så kallat koldioxidläckage, där industrier skulle flytta från EU på grund av höga klimatambitioner, är dessutom direkt ogrundad.”
Jens Holm från Vänsterpartiet har haft liknande problem att skilja centerpartisten Lena Ek åt från miljöminister Lena Ek. Senast i går skrev han en replik på en debattartikel som Ek hade dagen innan i Dagens Nyheter. En debattartikel som i det fallet skrevs av miljöminister Lena Ek.
”Lena Ek skriver att hon ska verka för att `förutsättningarna ska öka för att EU ska kunna skärpa sitt mål för utsläppsminskningar till 2020 från 20 till 30 procent´. Vad betyder egentligen detta? Ett kan vi vara säkra på, Lena Ek driver inte att EU ska höja sina minskningsambitioner till 30 procent. Då hade hon förstås sagt det rakt ut.”
Flera gånger tidigare har Jens Holm även försökt få svar från miljöminister Lena Ek i riksdagen. Både genom att ställa skriftliga frågor men också genom längre interpellationsdebatter. Till exempel i november förra året, då det lät så här i en debatt:
– Jag blev glad när jag häromdagen läste i Svenska Dagbladet att Lena Ek säger att det är dags att skärpa EU:s minskningsmål. Det är dags att gå från minskningar på 20 procent till 30 procent. Det är väldigt bra, det är någonting jag tar upp i interpellationen och som vi i Vänsterpartiet har drivit väldigt länge. Egentligen borde vi gå till 40 procent, men 30 procent är en bra start.
Då vill jag ha besked från miljöministern: Är det här svenska regeringens position, eller är det miljöministerns privata åsikt tillsammans med Centerpartiet? I den här kammaren granskar vi och utkräver ansvar från regeringen och ministrarna i deras funktion som ministrar i en regering, inte vad enskilda partier anser. Min fråga till Lena Ek är således: Är det numera den svenska regeringens officiella ståndpunkt att driva på att EU ska skärpa sina minskningskrav så att målet är 30 procent?
Ek svarade:
– Om EU ökar sin ambition till 30 procent skulle det lösa många av de problem som vi tar upp. Därför är det prioritet ett. Men ni vet såväl som jag att det finns länder som inte alls har den åsikten. Vi jobbar därför med att ta fram bakgrundsmaterial och argumentationsanalys för att visa att det är en åtgärd som i förlängningen ger konkurrenskraft och jobb.
Hur det går? Ja, vi vet att det är vissa länder som är emot den här linjen i klimatförhandlingarna men också i förhandlingarna om den långsiktiga EU-budgeten.
Holm replikerade då:
– Fru talman! I förra numret av tidningen Miljöaktuellt säger Anders Turesson som varit chefsförhandlare för svensk klimatpolitik i åtminstone tio år och deltagit i förhandlingarna i tolv år: ”Du måste visa i egen handling på hemmaplan att du menar allvar. Det är först då du på allvar kan vinna andras respekt.”
Det är precis det som klimatfrågan handlar om. Vi måste visa att vi menar allvar.
(…) Jag har frågat i två anföranden och får fråga en gång till om EU ska minska sina utsläpp till 30 procent. Vi fick lite av ett klargörande från miljöministern, men fortfarande står det inte klart om det är Centerpartiets och Lena Eks åsikt eller om det numera är den svenska regeringens officiella position att EU ska minska sina utsläpp med 30 procent till 2020. Det är en ganska lätt fråga att svara på.
Vilket ledde till att Ek förklarade:
– I den svenska förhandlingspositionen sägs det uttryckligen: Sverige verkar också för att förutsättningarna ska öka för att EU ska kunna skärpa 2020-målet till 30 procent.
Det är inget lätt jobb, och det vet alla vi som håller på med detta. Vi vet precis vilka länder det handlar om, och vi vet precis vad vi måste göra.
Helena Leander från Miljöpartiet har även hon haft vissa svårigheter att skilja centerpartisten och miljöministern åt.
I en interpellationsdebatt med Ek förra året förklarade hon:
– Det är viktigt att vi har med oss EU-perspektivet, så det känns tryggt att vi där har med oss Lena Ek som tidigare var väldigt tydlig om att EU behöver höja sin ambitionsnivå och om att det inte duger med minus 20 procent till år 2020 utan att det ska vara minst 30 procent. Men där har det blivit lite svajigare under den senaste tiden. Det vore bra om vi ändå kunde enas om att det är en jätteviktig fråga att vi skärper ambitionen på EU-nivå (…).
Leander har även fört fram hur hon resonerar kring frågan i en debattartikel på Dagens Arena där hon skriver:
”Sett i det ljuset är EU:s nuvarande löften om att endast minska koldioxidutsläppen med 20 procent till 2020 helt otillräcklig. Visserligen säger man sig vara beredd att höja budet till 30 procent om andra också höjer sina bud, men det är knappast ett seriöst sätt att bedriva förhandlingar.
Givetvis är det oerhört angeläget att ena så många länder som möjligt kring ambitiösa åtaganden, men det underlättas om EU självt lägger ett ansvarsfullt bud. Vi gröna ser en högre ambition i form av en utsläppsminskning på 40 procent till 2020 som ett mer seriöst sätt att visa ansvar i klimatförhandlingarna, och EU bör åtminstone stå upp för 30 procents minskning även om andra länder skulle fega.
Klimatförhandlingarna får inte urarta till sandlådenivå, där ingen vill ta ansvar om ingen annan gör det. Tvärtom bör EU ta fasta på de rapporter som visar hur innovationskraften i de europeiska ekonomierna kan stärkas genom att ta täten i klimatomställningen.”
Matilda Ernkrans, Jens Holm och Helena Leander verkar alltså alla vara väldigt kritiska mot den position som miljöminister Lena Ek driver. Men hur ser de egentligen på den position som centerpartisten Lena Ek driver, den om att en höjning av EU:s klimatmål ska ske fritt från krav på motprestationer från andra parter?
Supermiljöbloggen hörde efter.
Matilda Ernkrans, Socialdemokraterna, riksdagsledamot och talesperson i miljö- och klimatfrågor:
Enligt Socialdemokraterna, vad finns det för fördelar med att Sverige skulle ändra sin position så att vi förespråkade en höjning till 30 procent oavsett vad andra länder gör?
– Socialdemokraterna anser att EU ska ta på sig 30 procent utsläppsminskningar till 2020 oavsett vad andra länder gör. Fördelarna är självklara. Klimatförändringarna kräver att vi minskar våra utsläpp nu och en framsynt klimatomställning kan också bidra till nya jobb. Därutöver skulle ett kraftfullare åtagande från EU visa ett ledarskap som kan öppna för nya vägar framåt i internationella förhandlingar.
Vad finns det för nackdelar?
– Nackdelar, inga faktiskt.
Med tanke på klimathotet, vad vore ett rimligt EU-mål enligt Socialdemokraterna?
– Vi socialdemokrater har tagit ställning för att EU ska minska med 30 procent till 2020 oavsett andra länder. Vi har därutöver uttalat vårt stöd till att EU ska nå utsläppsminskningar om 80-95 procent till 2050 och där sikta på den högre nivån.
Jens Holm, Vänsterpartiet, riksdagsledamot och talesperson i miljö- och klimatfrågor:
Enligt Vänsterpartiet, vad finns det för fördelar med att Sverige skulle ändra sin position så att vi förespråkade en höjning till 30 procent oavsett vad andra länder gör?
– Sverige skulle återvinna lite av vår nu förlorade trovärdighet i klimatfrågor. Vänsterpartiet vill att EU ska skala upp till 40 procent, så 30 vore i alla fall ett steg på vägen. En ambitionsskärpning skulle göra det lättare i kommande klimatförhandlingar, EU skulle kunna visa upp att man tar sitt historiska ansvar för våra utsläpp. För det är ju det som det handlar om, att den industrialiserade världen historiskt sett har förbrukat en stor del av sitt klimatkonto genom stora utsläpp.
Vad finns det för nackdelar?
– Jag ser faktiskt inga direkta nackdelar.
Med tanke på klimathotet, vad vore ett rimligt EU-mål enligt Vänsterpartiet?
– Vi vill att EU ska minska sina utsläpp med minst 40 procent till 2020. En 30 procentig minskning vore ett steg i rätt riktning. Vi vill att detta ska göras utan uppköp av billiga utsläppskrediter som CDM och JI.
(Clean Development Mechanism och Joint Implementation är två samarbetsmodeller som länder kan använda inom ramarna för FN:s klimatkonvention och Kyotoprotokollet. SMB:s anm.)
Helena Leander, Miljöpartiet, riksdagsledamot och talesperson i miljö- och klimatfrågor:
Enligt Miljöpartiet, vad finns det för fördelar med att Sverige skulle ändra sin position så att vi förespråkade en höjning till 30 procent oavsett vad andra länder gör?
– Bortsett från den direkta effekten att utsläppen minskar i EU så kan det också spilla över på andra länder. Dels genom att högre ambitioner, inte minst översatt till ett högre pris i den kollapsade utsläppshandeln, skulle stimulera till teknisk utveckling som fler kan ha nytta av. Dels genom att det skulle skicka en positiv signal till de klimatförhandlingar, som annars präglas av mycket misstro, att en samling i-länder är beredda att åtminstone ta mer av sitt ansvar än vad man hittills lovat och visa att det går att ställa om.
Vad finns det för nackdelar?
– 30 procent är fortfarande för lågt. Argumentet att det är lättare att få andra länder att öka sina ambitioner, genom att vi vägrar att höja våra om inte de höjer sina, ger jag inte mycket för. Jag tror att det skulle ge bättre skjuts åt förhandlingarna om vi föregår med gott exempel.
Med tanke på klimathotet, vad vore ett rimligt EU-mål enligt Miljöpartiet?
– Inför förra EU-valet gick vi till val på att EU, inspirerat av GDR-konceptet, borde minska sina utsläpp med 40 procent och samtidigt bidra till lika stora utsläppsminskningar, d.v.s. motsvarande 40 procent av EU:s utsläpp, också i fattiga länder.
(Greenhouse Development Rights, SMB:s anm.)
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill alltså, precis som Centerpartiet, att EU minskar sina utsläpp med minst 30 procent fram till år 2020 oavsett vad andra länder utanför EU gör. Som vi ska få se i den avslutande delen i morgon så finns det faktiskt fler partier som vill det.
***
Missa inte vad regeringspartierna har att säga. I morgon, endast på Supermiljöbloggen: EU:s klimatmål – Del 4/4 – ”Bara så kan klimatutmaningen på allvar tacklas”
***
Foto:
Lena Ek: Johan Ödmann/Regeringskansliet; Roger Tiefensee, Matilda Ernkrans, Jens Holm, Helena Leander: Riksdagen
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till