Den ”kalla fläcken” varnar för Golfströmmens kollaps

Medan merparten av världen blir allt varmare genom klimatförändringarna är det en del av Atlanten som tvärtom blivit kallare. Området kallas ”the cold blob”, den ”kalla fläcken”. Forskarna har länge diskuterat om orsaken är att ytvattnet kyls ner extra mycket just här, eller om kylan beror på en förändring i havsströmmarna. En ny studie tyder nu på det senare, vilket är dåliga nyheter för Golfströmmen och för hela norra Europa.

Den ”kalla fläcken” ligger, som bilden visar, söder om Grönland och Island och syns tydligt i satellitdata. Här har luften och vattnet inte värmts upp utan tvärtom blivit kallare sedan 1800-talet. 

De flesta forskare menar att denna förändring beror på ändrade havsströmmar. Det skulle stämma med modellerna av hur klimatet förändras. Somliga studier har dock antytt att orsaken kunde vara en starkare avkylning av havsytan. 

För att besvara frågan har den kände oceanografen Stefan Rahmstorf från Potsdaminstitutet använt inrapporterade data från många olika källor. Hans forskargrupp har bland annat analyserat data från Copernicus-satelliten och från andra satelliter, och temperaturmätningar av vattnet ända från 1955. 

Studien, som publicerats i Geophysical Research Letters, visar att den ”kalla fläcken” inte kan förklaras genom några förändringar i ytvattnet. Temperaturen i ytvattnet kan visserligen variera, men det är kortvariga svängningar som har med vädret det aktuella året att göra. En många årtionden lång avkylning som den i ”kalla fläcken” har mer att göra med inflödet – eller bristen på inflöde – av varmare vatten från sydliga breddgrader.

AMOC ger oss värme

Den viktigaste havsströmmen i Atlanten är den som kallas AMOC (Atlantic Meridional Overturning Circulation), och som Golfströmmen utgör en del av. Många studier visar att AMOC-systemet försvagats ända sedan början av 1900-talet.

Genom havsströmmarna i AMOC förs varma vattenmassor från tropikerna upp mot norra Atlanten och Arktis. Systemet är avgörande för att hålla klimatet milt i norra Europa. Om AMOC når en ”tippningspunkt” där hela systemet oåterkalleligen bromsar upp och till slut helt avstannar, så hotas tillvaron i alla länder kring Atlanten. 

Det går ännu inte att avgöra hur nära en sådan tippningspunkt befinner sig. Men allt fler varningssignaler visar att den närmar sig.

En hel del simulationer tyder på att gränsen kan passeras i mitten av detta århundrade. Det är en risk som ställer akuta krav på uppmärksamhet från beslutsfattarna,” skriver Stefan Rahmstorf i den nya forskningsartikeln.

Supermiljöbloggen har skrivit om AMOC i många artiklar. Den senaste berättade om hur Islands nationella säkerhetsråd ser risken för en kollaps av havsströmmarna som ett säkerhetshot för landet. 

En annan artikel berättar om hur över 40 forskare i ett brev till Nordiska rådet larmat om att varningssignalerna måste tas på allvar, och att en ny studie talar om en tippningspunkt inom de närmsta årtiondena. 

Stefan Rahmstorf, som citeras i artikeln, säger att han tidigare trott att risken för kollaps var omkring 10 procent.

Nu ser det ut som att även i ett lågutsläppsscenario, där vi håller oss till Parisavtalet, är risken snarare 25 procent. Dessa siffror är inte speciellt säkra, men vi talar om en riskbedömning där även en tioprocentig risk för AMOC-kollaps skulle vara alldeles för högt”, sa han till tidningen Guardian förra året.

Havsis runt hela Sverige

Ytterligare en artikel förklarar att den globala uppvärmningen inte skulle kunna väga upp en förlust av Golfströmmen. Även om hela resten av världen blir allt varmare, så skulle nordvästra Europa bli kallare. Havsisen skulle lägga sig runt Sveriges kuster, och det skulle bli kraftiga vinterstormar och köldknäppar ner mot minus 40 i södra Sverige och minus 55 i norra Sverige. Samhället skulle ha mycket svårt att anpassa sig, då matförsörjning och infrastruktur (el- och vattenledningar, bostäder, kommunikationer) skulle hotas.