Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    I genomsnitt har en väder- och klimatrelaterad katastrof om dagen inträffat de senaste 50 åren, enligt en ny FN-rapport. Extremväder blir dessutom bara vanligare och dyrare. Samtidigt dör allt färre tack vare tidiga varningssystem och anpassningsåtgärder.

    Den senaste veckan har vi kunnat följa orkanen Idas framfart genom USA där den orsakat massiv förödelse och flera dödsfall. På dagen 16 år efter att orkanen Katrina drog in över staden New Orleans var det dags för Ida att slå ner på samma område. Lyckligtvis var staden bättre förberedd den här gången och de katastrofala översvämningarna som inträffade 2005 och tog minst 1200 människors liv blev nu inte lika allvarliga tack vare investeringar i skyddssystem.

    Kaos i New York

    Ida drog dock vidare och nådde det inte lika förberedda New York där den orsakade stora problem genom att bland annat svämma över tunnelbanesystemet och nödläge utlystes. Sammantaget orsakade Ida kraftiga översvämningar i flera delstater i nordöstra USA och minst 43 människor miste livet, vilket gör den till den dödligaste orkanen sedan orkanen Sandy 2012.

    Sandy kunde nyligen tydligt kopplas till klimatförändringen som beräknas ha inneburit extra kostnader på 8 miljarder dollar. Det var landets dyraste storm sedan orkanen Katrina vid den tiden den och vållade stora skador längs USA:s östkust samt på Kuba och i Haiti. Sandy krävde minst 125 liv i USA och beräknas ha orsakat över 60 miljarder dollar i skada och slog ut elen för mer än sju miljoner kunder.

    Nu kan orkanen Ida bli den mest kostsamma stormen hittills och tros även ha orsakat skador utanför delstaten Louisianas kust som lett till ett oljeutsläpp i Mexikanska golfen.

    Fler extremväder

    Samtidigt som Ida drog in över USA släppte FN:s meteorologiska världsorganisation WMO passande nog sin senaste rapport som är en atlas över dödlighet och ekonomiska förluster från extrema händelser som berör väder, klimat och vatten. Sammantaget visar rapporten att olika slags väderkatastrofer blivit fem gånger vanligare de senaste 50 år och att det mest handlar om stormar och torka. Den ökade frekvensen anses helt kopplad till det varmare klimatet, enligt rapporten från WMO.

    Till följd av denna utveckling beräknas 115 människor ha dött dagligen runtom i världen – merparten av dem i utvecklingsländer. Rapporten bekräftar dessutom WMO:s tidigare sammanställning att det sedan 1970 inträffat drygt 11 000 katastrofer som kan tillskrivas väder-, klimat- och vattenrelaterade händelser och som beräknas lett till två miljoner dödsfall och ekonomiska förluster på 3 640 miljarder dollar. Dessa utgör i sin tur 79 procent av alla katastrofer relaterade till naturliga händelser och står för 56 procent av dödsfallen och 75 procent av de ekonomiska förlusterna.

    Enligt Swiss Re Institute utgör klimatförändringar den största långsiktiga risken för den globala ekonomin, som och kan leda till att världen förlorar cirka 10 procent av det totala ekonomiska värdet redan 2050 om temperaturökningarna håller sig på nuvarande nivå och Parisavtalet därmed inte uppfylls. 

    Trots den kraftiga ökningen av väder-, klimat- och vattenrelaterade händelser, har samtidigt antalet omkomna minskat kraftigt, tack vare förbättrade anpassningsåtgärder av olika slag och utökade varningssystem, vilket betonas av WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas i rapportens förord:

    Vi är helt enkelt bättre än någonsin på att rädda liv.

    Betydelsen av varningssystem

    Liksom tidigare WMO-rapporter understryker WMO:s generalsekreterare behovet av riskinformation och system för att utfärda tidiga varningar som kritiska komponenter i klimatanpassningen.

    Dessvärre har endast hälften av de 193 WMO-medlemmarna toppmoderna tidiga varningstjänster och hela 90 procent av de minst utvecklade länderna och små ö-nationerna saknar dessa livräddande system. Med andra ord är detta ett område som behöver rustas upp parallellt. Rapporten visar också att det finns det stora gap i förmågan att översätta varningarna till handling i samhället.

    Samtidigt betonar Petteri Taalas att utvecklingen av ökande extremväder är något världen behöva vänja sig vid:

    Antalet väder-, klimat- och vattenextremer ökar, och kommer att bli mer frekventa och allvarliga i många delar av världen som en följd av klimatförändringarna.

    Kraftigare orkaner

    Risken att en orkan utvecklas till att bli en kraftig orkan anses ha ökat med cirka åtta procent per decennium under perioden 1979 till 2017, enligt en studie i den vetenskapliga tidskriften PNAS. På grund av allt högre havstemperaturer ökar därmed antalet orkaner som är mellan kategori tre och fem.

    Orkanen Ida, menar vissa, var ett skolboksexempel på hur orkaner kommer att bete sig framöver på grund av klimatförändringarna. Innan den nådde Louisianas kust intensifierades den snabbt och dubblerades i vindstyrka. En studie från 2017 bedömer att 100-års händelser i termer av intensitet där orkaner accelererar upp snabbt i slutet av seklet kan hända var femte eller tionde år.

    Samtidigt finns tecken på att orkanerna har saktat ner och rör sig framåt långsammare. Enligt en studie i Nature har orkanernas framåtrörelse minskat i hastighet med tio procent mellan 1949 till 2016, vilket innebär att en orkan kan ligga kvar över ett område längre och därmed hinner orsaka mer skada. Det var det som inträffade med orkanen Dorian över Bahamas 2019.

    På senare år har det även börjats diskuteras om stormar tenderar att betydligt snabbare utvecklas till en kraftig orkan, vilket var fallet med orkanen Laura för ett år sedan. Även orkanen Harvey som slog hårt mot Houston 2017 blev minst 15 procent värre på grund av den globala uppvärmningen som förvärrade nederbörden. Forskning visar att liknande händelser kan komma att bli sex gånger vanligare i slutet av seklet. Forskargruppen World Weather Attribution har bekräftat den mänskliga påverkan på klimatförändring som en orsak till att Harveys regn förvärrades.

    En extrem sommar

    Denna utveckling har blivit extra tydlig efter en sommar full med extremväder. Enligt en analys av Washington Post upplevde nästan en av tre amerikaner en väderkatastrof i somras och minst 388 människor i USA har dött på grund av orkaner, översvämningar, värmeböljor och skogsbränder sedan juni. Dessutom bor 64 procent på platser som upplevde en värmebölja under flera dagar – fenomen som inte officiellt anses vara katastrofer men bedöms vara den farligaste formen av extremt väder.

    Enligt en ny studie i The Lancet beräknas uppemot 1,7 miljoner människor ha dött globalt av extrema temperaturer under 2019; 356 000 personer till följd av extrem värme och 1,3 miljoner till följd av kyla. Sedan 1990 har dödligheten kopplad till värme och kyla ökat med 74 respektive 31 procent och om inget görs för att bromsa klimatkrisen så kommer dödstalet att fortsätta öka, varnar forskarna. Det senare såg vi exempel på i februari i år när den amerikanska delstaten Texas oväntat drabbades av extrem kyla som slog ut delstatens elsystem och gjorde miljontals människor strömlösa. På vissa platser uppmättes den kallaste temperaturen på över hundra år.

    Outforskad mark

    Enligt en rapport från amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA befinner sig USA nu på outforskad mark där klimateffekterna är mer synliga, förändras snabbare och blir allt mer extrema. USA var ett av de länder som drabbades hårt av naturkatastrofer under 2020 som blev det sjätte året i rad med tio eller fler väder- och klimatkatastrofhändelser som kostat över en miljard dollar stycket. Det blev ett oroande nytt rekord i antal tropiska stormar på en säsong och årets orkansäsong började dessutom rekordtidigt.

    Med WMO-rapporten blir det tydligt att det krävs stora investeringar framöver, när klimatet förändras och riskerna för extremväder ökar. Nu behöver detta även återspeglas i kommande budget och i de särskilda satsningar som måste göras. För som SMB tidigare rapporterat visar forskning att det både är ekonomiskt lönsamt att uppfylla Parisavtalet och att kostnaderna blir större om vi inte agerar. 

    Källa. Statista

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.