Fler och värre skogsbränder kräver mer internationellt samarbete

Skogsbränder ödelägger nu mer än dubbelt så stora ytor skog än för bara 20 år sedan, enligt data från University of Maryland. Fyra av de fem värsta skogsbrandsåren under 2000-talet har inträffat sedan 2021. Detta har lett till ökat internationellt samarbete, men eftersom bränderna ofta är samtidiga blir resurserna för brandbekämpning ansträngda.

Uppgifterna ovan kommer från en artikel på webbsajten Inside Climate News. Där uppges också att skogsbränder i år redan nu skadat en 31 procent större areal i Europa än förra året, vilket dittills var det värsta brandåret i kontinentens historia.

Även Nordamerika har haft en svår sommar. I USA har bränderna redan skadat större ytor än förra året, och Kanada har haft sin näst värsta sommarsäsong (bara 2023 var värre). En färsk studie från Frontiers in Environmental Health tyder på att röken från skogsbränder i USA nu kan påverka lungorna och födelsevikten hos nyfödda barn, och även orsaka för tidiga födslar.

Både människor och klimat bakom bränderna

Det är människor som startar skogsbränder, oftast genom slarv och någon gång också medvetet. Men bränderna hade aldrig blivit så svåra om det inte varit för det varmare klimatet, som gjort vegetationen allt torrare. Enligt World Weather Attribution, en forskningsorganisation som arbetar med att förklara orsaken till extrema väderfenomen, är de heta och torra förhållanden som rådde i Spanien i år 20 gånger mer sannolika idag än i det förindustriella klimatet.

Ett ytterligare problem är att dessa förhållanden, som kallas ”brandväder” (fire weather), nu ofta förekommer samtidigt på olika ställen både inom en region och internationellt sett. I en studie publicerad i Science delade forskarna in världen i 14 regioner, och fann att 12 av regionerna numera oftare upplever samtidigt ”brandväder”.

Detta gör att det internationella samarbetet kring brandbekämpning blir ansträngt, då resurserna behövs på flera platser samtidigt. USA och Kanada har hjälpt varandra med brandbekämpning i flera år, men är nu enligt Inside Climate News båda uppe i nivå 5 när det gäller brandrisk. Det betyder att risken för skogsbränder är stor och att alla styrkor är i beredskap, vilket gör det svårt eller omöjligt att hjälpa ett grannland med brandbekämpning.

Bekämpningsberedskap i EU

EU har en gemensam beredskap för skogsbränder, som också inkluderar Turkiet. Inför sommarens brandsäsong stärktes åtgärderna. Nära 800 brandmän placerades ut i högriskområden i södra Europa, 22 flygplan och 5 helikoptrar fanns tillgängliga, och satellitsystemet Copernicus höll en ständig övervakning. 

Även Sverige deltog med två flygplan i skogsbrandsbekämpningen i Frankrike. Flygplanen var så kallat skopande flygplan, specialbyggda sjöflygplan. Dessa kan utan att stanna svepa över en sjö eller ett hav för att samla upp vatten, lagra vattnet i tankar ombord och sedan sprida ut det över eldhärden.

Skador för miljarder

Ändå har sommarens skogsbränder ödelagt mer än en halv miljon hektar i Europa och orsakat skador för mellan 170 och 209 miljarder kronor, skriver företaget AccuWeather. I kostnaderna ingår brandbekämpning, förstörda byggnader, kostnader för sjukvård och evakuering av drabbade samt intäktsförluster för företag. Enligt ett inslag i SVT påverkades till exempel hela 40 000 företag i den franska provinsen Gironde av bränderna, och den spanska provinsen Ávila förlorade över en femtedel av sina turistintäkter. För turistområden kan bränder dessutom innebära minskade intäkter även i framtiden, eftersom turister lär dra sig för att resa till branddrabbade områden.

Fortfarande extremt hög brandrisk

Enligt AccuWeathers prognos från början av augusti är risken för skogsbränder fortfarande extremt hög i stora delar av västra och centrala Europa. De värst utsatta områdena är delar av Frankrike, norra Spanien och södra delen av Storbritannien. Även södra Skandinavien, Italien, delar av Östeuropa och Balkanområdet tros ha förhöjd brandrisk ända fram till hösten. 

För att förebygga kommande skogsbränder antog EU i våras en strategi med en rad planerade åtgärder. Till dem hör att göra naturen mer motståndskraftig genom återställda våtmarker, betesmarker som minskar mängden torrt sly samt kontrollerade bränder. Om världens koldioxidutsläpp inte minskar är det dock mycket tveksamt i vad mån sådana åtgärder kan förhindra kommande skogsbränder.