Flytande trädgårdar och kvävegödsel från blixtar – nio bra idéer för klimat och miljö

Den som följer nyheterna på klimatet och miljöns område kan lätt känna sig deprimerad. Men bilden är inte nattsvart, för det finns också många goda idéer och människor som vill vända utvecklingen. Här presenterar vi några av dessa idéer. En del av forskningen är i sin linda, och inget av projekten löser alla problem, men genomgången visar i alla fall att det finns positiva och inte bara dåliga nyheter.

KVÄVEGÖDSEL FRÅN BLIXTAR? Kvävegödsel görs av fossila bränslen och orsakar stora utsläpp, både vid tillverkningen och transporterna. Därför försöker forskare i Australien nu att tillverka kväve ur luften genom ”mini-blixtar” i laboratoriet.

Naturliga blixturladdningar påverkar atmosfären så att kväve frigörs i en form som kan tas upp av växter. Det är den processen forskarna nu försöker utnyttja. Om det fungerar tänker man sig att större jordbruk i framtiden skulle kunna ha egna utrustningar för att producera konstgödsel hemma på gården, enligt Vetenskapens värld.

SVALKANDE FÄRG PÅ HUSTAK. Forskare från USA, Kina, Singapore och Sverige har utvecklat avancerade, tunna material som både blockerar solstrålning och avger värme, vilket sänker inomhustemperaturen. Ett av materialen kan appliceras som färg, antingen genom att målas eller sprutas på ytor.

Ett tak som målats med det specialdesignade materialet höll en inomhustemperatur som var 5,6 grader lägre än en annan byggnad målad med konventionell vit färg. På ett typiskt fyravåningshus i Bangkok skulle i så fall 12 000 kWh el kunna sparas in genom minskad luftkonditionering. Färgen ska också kunna användas på t ex bilar, tåg och maskiner, enligt ett pressmeddelande från Umeå universitet.

FLYTANDE TRÄDGÅRDAR I BANGLADESH. Flytande odlingar har varit ett traditionellt sätt att odla i en viss del av Bangladesh, och börjar nu sprida sig till andra delar av landet när monsunerna blir allt mer oberäkneliga. Det handlar om konstgjorda öar som inte skadas av översvämningar utan höjer och sänker sig när vattennivån förändras.

Öarna består av vattenhyacinter eller risstjälkar som bönderna samlat ihop och bearbetat så att de bildar en sammanhållen matta. På denna matta kan man sedan plantera matväxter som squash och okra, berättar BBC. 

BEGAGNADE BATTERIER FÅR NYTT LIV. I Australien har det uppstått en marknad för begagnade elbilsbatterier, skriver Guardian. Kunderna anpassar batterierna till andra ändamål, som att lagra sol-el eller att ersätta dieselgeneratorer på fastigheter utan anslutning till elnätet. 

Enligt Andrew Chadwick på företaget Second Life Battery Sales har batteriet i en elbil betydligt större kapacitet än vad som behövs för att lagra solcells-el till en privatbostad. Ett begagnat batteri kanske inte längre duger för en elbil, men med lite upprustning duger det bra för ett mindre solcellssystem.

KAN BIOKOL TA HAND OM PCB? Vid University of Iowa försöker en forskare att använda bakterier för att bryta ner det giftiga ämnet PCB, polyklorerade bifenyler. Han hoppas kunna göra detta med hjälp av biokol, ett organiskt material som framställs genom att förbränna växtmaterial i en syrefri miljö. Biokolen skulle utgöra en bra miljö för bakterierna, och skulle också kunna dra till sig PCB från förorenade jordmassor genom så kallad adsorption, enligt en artikel på The Conversation.

NOLL AVFALL I INDISK BY. Den lilla byn Aandhi nära Jaipur i Rajastan har blivit en mönsterby som omvandlar allt avfall till nyttigheter genom modern men enkel solcellsdriven teknik. Indiens ministerium för vetenskap och teknik berättar om byn i ett pressmeddelande.

Aandhis mat- och jordbruksavfall tas om hand i en biogasanläggning som ger byn biogas till matlagning och elektricitet. Samtidigt tar maskar hand om avloppsvatten genom så kallad vermifiltrering, en teknik där maskar placeras i ett markfilter vilket förbättrar nedbrytningen av organiskt material. En anlagd våtmark vid en damm i byn tar också hand om en del av avloppsvattnet och förväntas öka den biologiska mångfalden.

KATALYSATOR BRYTER NER PLAST. Kemister vid Northwestern University och Ames National Laboratory i USA har utvecklat en billig, lättillgänglig och nickelbaserad katalysator. Den riktar in sig på den problematiska plastgruppen polyolefiner, vars starka kolbindningar gör dem svåra att bryta ner.

Polyolefiner finns i allt från ketchupflaskor till plastpåsar och yoghurtbägare, och utgör nästan två tredjedelar av den globala plastkonsumtionen,. Trots det återvinns bara några procent av plasten, eftersom de metoder som hittills provats kräver mycket höga temperaturer och dyrbara ädelmetaller. Den nya katalysatorn däremot är baserad på en särskild sorts nickelstruktur och klarar sig med lägre temperatur och mindre vätgas. Än så länge är tekniken i sin linda, men potentialen är enorm, enligt tidskriften Grus & Guld.

SOLCELLER PÅ KANALER. Stora solcellsparker kräver mycket mark, vilket kan vara ett problem i tättbefolkade länder som Indien. Därför har man i delstaten Gujarat nu börjat täcka bevattningskanaler med solceller. 

Detta är en lösning som har flera fördelar, enligt BBC. Solcellerna går snabbt att få på plats, så att de kan ge elektricitet till byar som legat utanför elnätet, och de gör också att mindre vatten avdunstar från bevattningskanalerna vilket gynnar jordbruket.

FLYTANDE SOLKRAFT I KINA. Att bygga kraftanläggningar i saltvatten har länge setts som en utmaning på grund av korrosion, vågor och påväxt. Men nu har ett kommersiellt flytande solkraftverk byggts i Qingdao i Kina, vilket SVTs vetenskapsredaktion rapporterar om. Här flyter solpanelerna på havsytan, följer tidvattnet och kyls av vattnet, vilket enligt det statligt ägda företaget Sinopec ska öka effektiviteten.

Flytande solkraft har vuxit snabbt de senaste tio åren. De flesta anläggningar finns i Asien, men främst på lugna dammar och reservoarer. En placering i havet ställer särskilda krav, och anläggningen i Qingdau har därför fått både särskilda flytelement och en förankring som ska stå emot stormvindar och kraftiga tidvatten.