Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Nyheter

    Gigantiskt infrastrukturpaket gör inget för klimatet

    Trafikverkets kalkyl om ständigt ökad trafikvolym styr infrastrukturplaneringen – och innebär status quo för klimatutsläppen. Foto: Free-Photos från Pixabay

    Regeringen har lagt fram sitt förslag till infrastrukturplan för tolv år framåt. Oerhörda 881 miljarder ska satsas på nybyggen och underhåll. Men trots stora pengar till ny järnväg bidrar planen i sin helhet inte till lägre klimatutsläpp. Det gäller även för den dyraste satsningen, höghastighetståg.

    Det är Trafikverket som arbetar fram grundförslaget till de så kallade Nationella planerna, som sträcker sig över tolv år och revideras vart fjärde. Den plan som nu ska klubbas i riksdagen och som presenterades av regeringen i veckan omfattar perioden 2022–2033.

    Regeringen har justerat Trafikverkets förslag sedan det lämnades över i höstas. Till exempel satsar man mer pengar, och stuvar om i tidsplanen, för att få med järnvägsbygget mellan Umeå och Luleå, Norrbotniabanan, i sin helhet inom planens tidsperiod. En helt ny förbifart för E4:an utanför Skellefteå – Sveriges nya metropol för elbilsbatterier – ingår också i regeringens tillägg.

    Men genom att i huvudsak godkänna Trafikverkets förslag går man helt emot sitt eget Naturvårdsverk och en hel del forskare som krävt ett totalt omtag. Enligt Trafikverkets egna analys i förslaget och som Supermiljöbloggen tidigare berättat om, är den sammanlagda klimateffekten av planens alla åtgärder under de tolv åren plus minus noll. Det vill säga nettosiffran, när alla minskade och ökade utsläpp som beräknas för de olika objekten i planen räknats samman.

    Detta trots att Trafikverket ska utgå från de transportpolitiska målen, inklusive klimatmålen. Enligt dem ska växthusgasutsläppen från inrikestransporter, utom inrikes luftfart, ha minskat med 70 procent år 2030 jämfört med 2010.

    Trafikverket planerar för ökad bilism istället för att skapa möjligheter för andra färdmedel

    Naturvårdsverket har starka invändningar mot att den traditionella planering som Trafikverket tillämpar utgår från prognoser om ständigt ökad trafik, och därmed behov av allt fler och större trafikleder. Myndigheten vill inte heller kalkylera med något trendbrott efter coronapandemin:

    Det vore förstås gynnsamt för klimat- och miljöarbetet om pandemin skulle få till följd att transporterna spontant började minska. Men de klimat-, miljö- och transportpolitiska åtgärderna bör inte bygga på att denna förhoppning infrias. Däremot är det viktigt att följa den fortsatta utvecklingen av transporter och resande, skriver Trafikverket i sitt förslag.

    I fjol argumenterade KTH-forskare i ett debattinlägg för att alla nya infrastruktursatsningar i dagens kritiska klimatläge måste leda till lägre utsläpp av koldioxid. Satsningar på vägar och flygplatser leder som regel alltid till högre utsläpp, medan järnvägar skapar förutsättningar för lägre, resonerade man. Dock är det inte alltid så.

    Järnvägen viktig med rätt satsningar

    ”Järnvägen har en allt viktigare roll att spela, men därav följer inte att alla järnvägssatsningar är bra” skrev KTH-forskarna.

    Nya stambanor för höghastighet kan, påpekade forskarna, mycket väl tvärtom leda till högre klimatutsläpp eller möjligen, långt in i framtiden, ett visst positivt bidrag.

    De nya järnvägarna ska knyta ihop Stockholm, Göteborg och Malmö via Jönköping som nav och även ansluta Borås och Värnamo till det nationella stambanenätet. Kostnaden, i fjol osäkert beräknad till cirka 300 miljarder kronor, skulle göra dem till den största offentliga investeringen i Sveriges historia vid sidan om stambanornas utbyggnad från 1854 och framåt.

    Klimatvärdet av denna megasatsning skulle dock inte vara högre än cirka 2,5 miljoner ton koldioxid i lägre utsläpp. Siffran har SMB räknat fram enligt Trafikverkets egen metod att beräkna investeringens utsläppseffekt (se kapitel 9.3.1), där ett ton fossil koldioxid åsatts värdet 700 kronor.

    Det politiska stödet för stambanesatsningen är skakigt. S-regeringen har stöd av V, C och MP, medan de fyra oppositionspartierna M, KD, SD och L är klart emot. I en kommentar i SvD till regeringens förslag kräver Moderaterna att de nya stambanorna slopas till förmån för högre underhåll till både vägar och järnvägar.

    Stötta SMB

    Sedan 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
    Här kan du läsa vad pengarna går till.

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.