Industrins elbehov ökar – men var ska elen komma ifrån?

Sveriges industri vill ställa om till fossilfri produktion. Men för att lyckas krävs enorma mängder el – långt innan eventuell nytillkommen kärnkraft kan börja leverera. En ny rapport från forskningsinstitutet Energiforsk visar vad som krävs för att elen ska räcka hela vägen till 2035.

Rapporten bygger på analyser från fyra forskargrupper: Chalmers, Profu, EA Energianalyse och Quantified Carbon. De har tillsammans tagit fram modellresultat över hur det svenska elsystemet kan utvecklas de kommande tio åren. Arbetet är en del av forskningsprogrammet Nepp – Nordeuropeiska energiperspektiv, som drivs av Energiforsk.

Mer el från vädret – men till vilket pris?

Om industrin växer snabbt och elektrifieringen tar fart, kommer hälften av all el 2035 komma från sol och vind. Det gör elsystemet mer känsligt för väder. När det blåser mycket finns det gott om el. Men vid stiltje och molnigt väder kan elen snabbt bli en bristvara.

I rapporten föreslås det därför att Sverige bör bygga mer än bara vind- och solkraft för att undvika elbrist. De skriver att det behövs energilager, till exempel batterier och vätgas, och även gasturbiner som kan starta snabbt vid behov. Dessutom menar de att vattenkraften måste användas mer flexibelt för att kunna hjälpa till när efterfrågan är som störst.

Enligt rapporten kommer även elpriserna att påverkas. Forskarna tror att genomsnittspriset på el år 2035 blir mellan 50 och 75 öre per kilowattimme – att jämföra med 41 öre år 2024. Men det är inte bara snittpriset som ökar. Priserna kommer att svänga mer från timme till timme.

Osäker framtid gör planering svår

En annan utmaning som beskrivs i rapporten är att ingen vet exakt hur snabbt industrin kommer att öka sitt elbehov. I ett försiktigt scenario ökar behovet med 40 terawattimmar till 2035. I ett mer offensivt scenario ökar det med hela 100 terawattimmar – nästan lika mycket som hela Sveriges elanvändning i dag.

Den stora osäkerheten gör det svårt att planera. Det är inte säkert att alla industriprojekt som planeras faktiskt blir av. Samtidigt kan oväntat snabb tillväxt skapa akut elbrist om systemet inte hänger med.

Rapporten visar alltså att Sverige har goda chanser att klara industrins behov, men bara om rätt åtgärder sätts in i tid. Det handlar inte bara om att bygga mer elproduktion, utan också om att bygga smart. Flexibla lösningar, bättre lagring och en effektiv elmarknad är lösningar som föreslås i rapporten.