Jan Wärnbäck, WWF: Väljarna är för miljöstöd i jordbruket

Svenska väljare vill se stark koppling mellan jordbruk och miljö – nu måste regeringen visa att man företräder medborgarna och inte enskilda särintressen.
EUs gemensamma jordbrukspolitik – bara orden gör att många slutar läsa och tänker att det inte berör mig. Inget kan vara mer fel. EUs gemensamma jordbrukspolitik utgör en central del av EU-gemenskapens aktiviteter. Men hur berör det dig?
Det mest uppenbara är att det utgör en stor del av EUs totala budget – alltså våra skattepengar. Totalt står jordbrukspolitiken för nästan 40 procent och motsvara runt 450 miljarder kronor om året under en sjuårsperiod.
EU reformerar också sina fonder i just sjuårscykler och nu börjar den pågående reformen av jordbrukspolitiken komma till ett slut. Det innebär att det nationella arbetet börjar för att få allt på plats. Detta är ett omfattande arbete och mycket styrs från EU. Men det finns samtidigt stor nationell frihet att utforma politiken så att den bidrar till de prioriteringar regeringen anser vara nödvändiga. Man har med andra ord stora möjligheter att också lyssna på vad medborgarna tycker är viktigt.
Jordbrukspolitiken består av två pelare – gårdsstödet och landsbygdsutveckling. Gårdsstödet är ett inkomststöd till lantbrukare. Förenklat kan sägas att man som markägare får en summa pengar, baserad på historisk produktion, för att man ska hålla jordbruksmark odlingsbar. Det finns inga andra åtaganden eller krav kopplade till de mellan 1100-2400 kronor per hektar markägarna får. För att rättfärdiga detta inkomststöd har det i den nya reformen införts en så kallad förgröning. Detta innebär att 30 procent av pengarna villkoras med obligatoriska miljöåtgärder på 5 procent av markinnehavet.
Dessa miljöåtgärder har presenterats och remitterats och ska nu beslutas av landsbygdsdepartementet och i slutändan regeringen. På grund av den frihet som finns i utformningen har regeringen möjligheter att ta ett stort miljöansvar. Och just detta är också något som EUs medborgare tycker är viktigt – och speciellt i Sverige.
I en rapport (Special Eurobarometer 410) publicerad i mars och genomförd av EU kommissionens Eurobarometer ställdes frågan till över 1000 svenskar om de tyckte det var bra eller dåligt ”Att koppla ekonomiskt stöd till jordbrukare som följer metoder som gynnar miljön”.
Svaret är ett överväldigande ja. 73 procent av svenskarna tycker att det är mycket bra och ytterligare 23 procent att det är bra att koppla finansiella stöd till åtgärder som gynnar miljön. Sammantaget är det hela 96 procent av de svarande som tycker att detta är viktigt.
Samtidigt finns tydliga tendenser att regeringen smiter från miljöansvaret, och medborgarnas vilja, och utformar åtgärder med begränsad eller till och med tveksam miljönytta. Ett exempel är förslaget att ha produktion av kvävefixerande grödor (t.ex. ärter och åkerböna) som en förgröningsåtgärd utan restriktioner för användning av bekämpningsmedel eller handelsgödsel. Accepteras detta som en förgröningsåtgärd innebär det i praktiken att lantbrukare kan fortsätta producera som vanligt, utan restriktioner, men få räkna det som en miljöåtgärd. Det är inte rimligt.
Uppenbart finns ett starkt folkligt stöd för att ha ambitiösa miljöåtaganden kopplade till jordbrukspolitiska ersättningar. Nu är det upp till regeringen att visa att man företräder folket och våga sätta ambitiösa åtgärder. Det handlar på kortsikt om att öka förtroendet för jordbrukspolitiken och visa att de pengar som satsas skapar kollektiva nyttigheter dvs. vinster för hela samhället. På längre sikt måste ambitionsnivån och miljöarbetet i odlingslandskapet öka för att bryta de negativa trender som är förhärskande både för biologisk mångfald och övergödning.
Så använd det fönster som finns nu. Visa att ni är folkets röst genom att ta ansvar för de skattemedel som ges till jordbruksnäringen så att det också kommer lite tillbaks till medborgarna. Ni har ett starkt stöd för detta.
Jan Wärnbäck
Sakkunnig jordbruksfrågor
WWF