Klimatanpassning på tapeten: ”Vi kan inte luftkonditionera oss ur det här”

I takt med att klimatförändringarna intensifieras utsätts vi för allt mer extrema och oförutsägbara temperaturer globalt. Storstäder förvandlas till ”ugnar” under värmeböljor, menar experter – och nya knep krävs för att möta den ökande hettan.

”Vi kan inte luftkonditionera oss ur det här”, säger Eleni Myrivili, värmechef på FN, i en intervju med AFP.

Klimatförändringarna medför allvarliga risker för människor, samhällen och bebyggelse. När den globala uppvärmningen skenar måste städer anpassas – en process som kallas klimatanpassning – vilket handlar om att anpassa mark, vatten och byggnader till ett allt mer extremt klimat. Exempelvis kan det vara att hantera extrema temperaturer eller att förhindra översvämningar vid kraftiga skyfall.

När världens miljonstäder växte fram fanns inte klimatförändringar med i planeringen. Därför är dagens infrastruktur ofta illa rustad för den verklighet vi nu står inför. Eleni Myrivili varnar för att storstäder världen över håller på att bli allt mer obeboeliga under värmeböljor – särskilt för de mest utsatta grupperna i samhället.

”Städer i dag fungerar som värmefällor. De är byggda för ett helt annat klimat. Vi måste ompröva vårt sätt att planera och utveckla städer”, säger hon till AFP.

Det kan handla om att bygga hus som skapar skugga och minskar värmeupptagning – särskilt kring kollektivtrafikens knutpunkter där människor kan stå länge och vänta i hettan. Att skapa medvetenhet om riskerna kring extremtemperaturer och om klimatanpassning är en metod för att öka beredskapen i städer.

”Vi har även skapat värmekampanjer, så att människor förstår hur farlig värmen kan vara för deras hälsa och vad de borde göra under värmeböljor”, säger Eleni Myrivili.

Klimatanpassning i Sverige

Även svenska städer förbereder sig för ett varmare klimat. I Stockholm handlar det bland annat om att plantera fler träd längs gatorna, berättar Malinda Flodman på Stockholms trafikkontor.

”Man tittar på hur stor krontäckning man har – ju större trädkronor, desto mer skugga. Det hjälper att sänka temperaturen lokalt och skapar också bättre förutsättningar för insekter och djurliv”, säger hon.

Göteborg står å sin sida inför ökade översvämningsrisker från bland annat Göta älv och omkringliggande åar som Mölndalsån och Säveån. För att förbereda invånarna på ökat skyfall har Göteborgs stad satt upp affischer med budskapet ”Var redo för skyfall”, som visar hur extrema regn kan påverka olika delar av staden.

Nationella resurser avgörande

Även om lokala ansträngningar kan göra mycket för mikroklimatet, räcker de inte för att möta den globala uppvärmningens bredare effekter. Enligt Eleni Myrivili krävs nationella strategier, fler resurser och yrkesgrupper som landskapsarkitekter, ekologer och skogsbrukare för att skapa långsiktiga lösningar på ett mer övergripande plan.

Att förlita sig på luftkonditionering är inte hållbart, menar hon. Det är en kortsiktig lösning som dessutom förvärrar klimatproblem.

”Du kyler ned ditt eget lilla utrymme, samtidigt som du blåser ut mer varm luft i de offentliga utrymmena.”