Regeringen satsar ännu en gång flera miljarder på lägre bensin- och dieselskatter

Regeringen satsar 17,5 miljarder kronor i ett särskilt krispaket för att lindra följderna av Irankriget och blockeringen av Hormuz-sundet. Bensin- och dieselskatterna ska sänkas temporärt med totalt tre kronor litern från halvårsskiftet, utöver den skattesänkning som redan beslutats i vårpropositionen. Det blir även ett elstöd till hushållen och en viss höjning av elbilspremien.

Beslutet i regeringens vårbudget om en sänkning från den 1 maj med en krona för diesel och 40 öre för bensin innebar att Sverige redan nått EU:s lägsta nivå för bränsleskatterna. Den nya sänkningen, som kommer att kosta cirka 7,5 miljarder kronor, har kommissionen redan godkänt. Klartecken måste lämnas av ministerrådet, samt av Sveriges riksdag, enligt regeringens pressmeddelande.

Stora pengar läggs alltså än en gång på att hålla bensin- och dieseldrivna fordonsägare så lite drabbade som möjligt av den globala prischocken. För lånade pengar. Men finansministern framhöll att Sverige är lågt skuldsatt och klarar den extra utgiften.

Jag jobbar varje dag för att se till att svenska folket och hushåll ska gå så skadefria som möjligt från den här krisen. Vi är alla påverkade och kan inte kompensera för allt, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) under den videoutsända pressträffen.

Andra länder gör mer än Sverige

Den svenska regeringen har just inte lanserat några andra kampanjer mot fossilenergikrisen, utöver att göra de fossila bränslena billigare. Många andra länder runt om i världen har också sänkt bensin- och dieselskatter, men har varit mer mångsidiga än i Sverige.

Enligt en uppföljning som IEA, Internationella energiorganet, gjorde i början av maj har såväl industri- som utvecklingsländer därtill propagerat för mer hemarbete, mer kollektivresande och för minskat flygande inom tjänsten för statsanställda. I Sverige har regeringen tvärtom för en tid sedan manat offentliga sektorns myndigheter att flyga mer.

En del länder ger riktade stöd för att sänka bränslekostnaderna för mer ekonomiskt utsatta grupper istället för att gynna alla landets bilägare med generella skattesänkningar som Tidöregeringen väljer att göra. Detta val får också kritik från sakkunnigt håll. I en DN-artikel varnar ekonomen Robert Bergqvist på SE-banken för att inflationen kan ta fart och tvinga fram räntehöjning om stödet slår fel. ”Det är viktigt att det riktas till de företag och hushåll som drabbad hårdast”, säger han.

Alternativen till fossilbränslen missgynnas

En effekt av ännu en skattesänkning på diesel och bensin är att de förnybara alternativen blir relativt sett blir ännu dyrare.

En priskoll på ett drivmedelsbolags hemsida visar redan mycket stora prisskillnader, innan regeringens krispaket börjar gälla: 95-oktanig bensin kostar enligt noteringen den 13 maj 18,94 per liter, standarddiesel 21,60, medan HVO 100 kostar 29,99 per liter. Ett kilo fordonsgas (som oftast till 80-90 procent består av förnybar biogas) kostar 30,19, vilket jämfört med bensindrift blir flera kronor dyrare per mil.

Det förnybara bränslet HVO 100, som framställs av exempelvis slakteriavfall och restprodukten svartlut från massaindustrin, är helt fossilfritt och kompatibelt med diesel. Trots att den svenska regeringen 2022 såg till att få EU:s tillåtelse att befria HVO från energi- och koldioxidskatt (beslutet går ut vid årsskiftet) är prisdifferensen nu mycket stor till dieselns fördel. Det beror inte bara på att fossilbränsleskatten sänks, utan även på att HVO är dyrare att framställa. Och det ska sägas att vårbudgeten innehöll ett visst stöd till offentliga myndigheter för inköp av förnybara drivmedel.

Stöd även till kollektivtrafikresenärer och till jordbruket nämndes vid presentationen av krispaketet. Även för flyget kan detta bli aktuellt enligt vad som sades under onsdagen. Hur stöden ska se ut gavs dock ingen information om.