EU vill stryka finansieringen till sitt största miljöprogram

EU står inför stora förändringar i sin långtidsbudget för 2028–2034. En av förändringarna som fått kritik gäller LIFE-programmet, EU:s största och enda dedikerade fond för miljö- och klimatprojekt. Förslaget om att integrera LIFE i en bredare fond har väckt oro bland miljö- och klimatengagerade i Europa.

EU-kommissionen har nyligen presenterat sitt förslag till EU:s långtidsbudget för åren 2028–2034, den så kallade Multiannual Financial Framework (MFF). Här fastställer EU hur över 22 000 miljarder svenska kronor fördelas mellan olika politikområden under en sjuårsperiod. Budgeten påverkar i praktiken allt från jordbruk och forskning till klimatinsatser och miljöskydd.

EU skrotar LIFE-programmet

En central del av budgetförslaget och som oroar många är vad som kommer hända med LIFE-programmet. LIFE har sedan början av 1990-talet varit EU:s enda större program med exklusivt fokus på miljö och klimat. Det har möjliggjort stöd till tusentals projekt som räddar natur, bromsar klimatförändringar och stärker civilsamhällets roll i den gröna omställningen.

I förslaget till ny långtidsbudget planerar EU-kommissionen att avskaffa LIFE som ett eget program. Istället ska delar av LIFE slås ihop med en ny, bredare fond som kallas European Competitiveness Fund (Europeiska konkurrenskapsfonden). Denna fond fokuserar på att stärka industrins konkurrenskraft och innovation inom områden som artificiell intelligens (AI), rymdteknik och grön teknologi.

Kritik från både miljöorganisationer och forskarsamhälle

Kritiken mot denna förändring är skarp och kommer från flera håll. WWF Europa lyfter fram att den nya fondens struktur riskerar att splittra program och insatser, och att sammanslagningen med andra delar riskerar att göra resultatet fragmenterat och verkningslöst. Tycho Vadermaesen, policychef på WWFs europeiska kontor säger:

Genom att demontera och slå ihop det riktade, dedikerade och framgångsrika finansieringsstödet från dagens LIFE-program till två stora pelare i den nya MFF, som förväntas leverera på en lång lista av mål utan tydlig prioritering, riskerar kommissionen att sluta finansiera viktiga natur- och klimatåtgärder.

Ytterligare kritik kommer från forskarsamhället. Organisationen The Guild, som samlar flera ledande europeiska forskningsuniversitet, varnar för att en fond med starkt fokus på snabba industriella resultat kan göra den fristående och nyfikenhetsdrivna forskningen mer sårbar och kortsiktig. Något den menar hotar universitetens viktiga roll i Europas forskningslandskap.

För att stärka den europeiska ekonomin föredrar kommissionen därför en förenklad budget, med en konkurrensfond i centrum. Den största delen av forskningsfinansieringen skulle placeras där, tillsammans med initiativ såsom EU:s digitala infrastruktur. Med viktiga finansieringsbeslut fattade av kommissionsordföranden Ursula von der Leyens innersta krets kan prioriteringar för utgifterna skifta från år till år, beroende på politiska behov och praktiskt hänsyn, skriver Anton Muscatelli i en kommentar på The Guilds hemsida.

Naturen riskerar att få stå tillbaka

När EU-kommissionen slår ihop miljöinvesteringar med bredare industriprioriteringar, riskerar det att minska uppmärksamheten och resurserna för miljö- och klimatinsatser. Det kan således bli svårare att trygga långsiktigt och förutsägbart stöd till viktiga miljöprojekt och civilsamhället, som ofta är drivande i miljöfrågor runtom i Europa.

Det finns en verklig risk att biologisk mångfald kommer att hamna i skymundan till förmån för industriella prioriteringar som kan presenteras som gröna investeringar,” sa Ester Asin, direktör för WWF:s europeiska kontor till tidningen POLITICO.

Miljöorganisationer och andra experter varnar för att detta är en nedmontering av ett av EU:s starkaste verktyg för miljöskydd och klimatåtgärder. En sådan förändring kan försvaga möjligheterna att växla upp arbetet i rätt tid för att möta klimatutmaningarna. Men miljökommissionär Jessika Roswall delar inte kritiken:

Jag tycker faktiskt att den här budgeten ser på det på ett helhetsmässigt sätt. Vi har många miljölagstiftningar som är riktigt bra, men nu behöver vi också leverera resultat, och den här budgeten tar faktiskt just itu med det, sa hon till POLITICO.