(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Maten vi äter – Köttets klimatpåverkan (Del 1)

Det har varit mycket diskussioner kring matens miljöpåverkan i media den senaste tiden. Djuruppfödningen står för nästan en femtedel av världens totala klimatutsläpp och det är många aspekter att ta hänsyn till i mataffären för den som vill tänka etiskt. Men hur mycket fågel, fisk och mittemellan påverkar kan vara svårt att veta. 

SMB reder ut frågetecknen med fyra delar som publiceras klockan 15.00 måndag till torsdag. Delarna behandlar kött, fisk, vegetariska alternativ och en avslutande sammanfattning.

Del 1 – Köttets klimatpåverkan

Köttet med störst klimatpåverkan
Många vill minska sin klimatpåverkan men har svårt att sluta med kött. Även om vegetarisk kost alltid kommer att vara bäst för miljön finns det mer och mindre hållbara alternativ även för köttätaren. Nöt och lamm är de värsta bovarna och kyckling det mest klimatsmarta köttalternativet, då nötkött släpper ut ungefär tio gånger mer växthusgaser än kyckling. Medan ett kilo nötkött bidrar med 15-25 kg växthusgaser och gris med ungefär 5 kg bidrar samma mängd kyckling med ca 2 kg.

Det mest klimatvänliga nöt- och lammköttet kommer från svenska djur som betat på naturliga hagmarker. Detta kött är i affären märkt med “Naturbeteskött”.

Det kan vara skillnad på utsläpp från ekologisk produktion och konventionell. Ekologisk kyckling kan ur utsläppssynpunkt vara sämre då den växer upp under längre tid och behöver mer mat, men är bättre både ur djur- och hälsosynpunkt. Utsläppsskillnaden mellan ekologiskt gris- och nötkött och konventionellt uppfödda djur är däremot inte betydande.

Mindre kött ger förbättrad hälsa
Ur hälsosynpunkt behöver vi inte äta så mycket kött som vi gör idag, varken för att få i oss tillräckligt med järn eller protein. I Sverige äter vi i genomsnitt 180 gram kött per person och dag. För att täcka järnbehovet rekommenderar Livsmedelsverket 140 gram kött per dag för de med störst järnbehov (barn, ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder). Övriga har alltså ett mindre behov, och självklart kan ämnena hittas i vegetariska produkter. Att dra ner på kött är både bra för miljön och hälsan, då det minskar risken för cancer.

Foto: Jenny Vest

Ur kemikaliesynpunkt används mest växtskyddsmedel i foder till gris och kyckling som ofta blir fodrade med soja och spannmål, till skillnad från det grovfoder som får och nöt fodras med. I ekologisk produktion är kemiska växtskyddsmedel förbjudet (inklusive i foder till ekologiska djur), vilket ur hälsoskäl är att föredra. KRAV-märkta djur får dessutom inte medicineras i förebyggande syfte och håller sig i större omfattning friskare än konventionellt hållna djur.

Egen produktion ger ökad biologisk mångfald
Hälften av nötköttet och en totalt en tredjedel av köttet som äts i Sverige är importerat. Detta bidrar med utsläpp, men påverkar också den svenska produktionen. Sverige har generellt ett hårdare djurskydd än resten av EU och världen vilket leder till gladare djur, men kan även leda till högre priser.

Utsläppen från utländsk produktion kommer inte huvudsakligen från transporter, som står för en relativt liten klimatpåverkan, utan från produktionen. Kor och får som betar ute bidrar till öppna landskap och en biologisk mångfald i Sverige, medan det i andra länder bland annat kan huggas ner regnskog för att ge plats åt köttproduktion vilket är negativt för både den biologiska mångfalden och klimatet.

Siffrorna är hämtade från Livsmedelsverket.

Kort sammanfattning

  • Kyckling och gris är inte lika klimatskadligt som nöt och lamm.
  • Mindre kött per person är bättre för både hälsa och miljö.
  • Ekologiskt kött är hälsosammare och ger djuren ett bättre liv.
  • Svenskt kött är bättre med hänsyn till djurhållning och biologisk mångfald.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Du kan nu spara nyheter!

    Lägg till något för att läsa senare eller att kunna återkomma till.

    OBS! De sparas endast i den här webbläsaren.