Maten vi äter – Vegetariska alternativ (del 3)

Det har varit mycket diskussioner kring matens miljöpåverkan i media den senaste tiden. Djuruppfödningen står för nästan en femtedel av världens totala klimatutsläpp och det är många aspekter att ta hänsyn till i mataffären för den som vill tänka etiskt. Men hur mycket fågel, fisk och mittemellan påverkar kan vara svårt att veta. 

SMB reder ut frågetecknen med fyra delar som publiceras klockan 15.00 måndag till torsdag. Delarna behandlar kött, fisk, vegetariska alternativ och en avslutande sammanfattning.


Del 3 – Vegetariska alternativ

Frukt, bär, grönsaker, spannmål och baljväxter
– säsongsanpassat, ekologiskt och närodlat
Rotfrukter, broccoli, vitkål och lök är i regel mer klimatsmart än tomat, gurka och sallad. Till exempel släpper 1 kg morötter i genomsnitt ut en tiondel av vad 1 kg tomater släpper ut. Även baljväxter såsom bönor, linser och ärtor är hälsosamma och klimatsmarta alternativ. Torkade baljväxter har låg klimatpåverkan och är rika på protein vilket också gör dem till en bra ersättning för kött. Enligt klimatguiden.fi släpper torra bönor ut ca 0,7 kg växthusgaser och bär, grönsaker och potatis ligger på 0,2 kg växthusgaser per kg vara.

Ur besprutningssynpunkt är frukt mest besprutat, med bananer, citrusfrukter och vindruvor i toppen. Grönsaker är generellt också rikligt besprutade, medan spannmål ofta är mer sparsamt besprutade. Inom spannmål är bröd, potatis och pasta bättre än ris. För att undvika besprutning är självklart ekologiska produkter alternativet, och annars att välja produkter från kallare klimat eller produkter odlade i växthus där besprutning inte behövs i samma utsträckning.

Livsmedelsverket rekommenderar dig att äta ungefär 500 g frukt och grönt varje dag. Frukt, bär, grönsaker och baljväxter innehåller fiber, vitaminer, mineraler och antioxidanter som kan skydda mot cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. De mer näringsrika grova grönsakerna och baljväxterna är de som rekommenderas högst. Att tänka säsongsanpassat, ekologiskt och närodlat är också viktigt.

Quorn
Quorn är ett svampprotein ofta använt som substitut till kött. Det marknadsförs som ett hälsosammare och mer klimatsmart alternativ utan industrins påverkan på djur, men har även fått en del kritik. Än så länge finns det inte tillräckligt med studier kring den faktiska miljöpåverkan Quorn har, men en uppskattning visar att det ut ett klimatperspektiv varken är bättre än fisk eller kyckling. Quorn har också fått kritik för att skapa allergiska besvär, men den kritiken tillbakavisas med att antalet allergiska (en på 146 000) kan jämföras med laktosintolerans.

En studie beställd av producenten Marlow Foods tyder på att Quornproduktion släpper ut en tredjedel mindre växthusgaser än biffproduktion. Utfärdarna av studien, De Montfort university’s institute of energy and sustainable development, påpekar däremot att mer studier behövs och att Quorn skulle kunna vara 10 gånger bättre än biff. Dessa siffror kan tyda på att det släpps ut mellan 2 kg – 7 kg växthusgaser per kilo Quorn.

Enligt en publikation gjord av WWF och Food Climate Research Network kan däremot en dietväxling från kött och mjöl till tofu och quorn kräva större arealer mark i Storbritannien vilket ökar risken för skogsskövling.

A switch from beef and milk to highly refined livestock product analogues such as tofu and Quorn could actually increase the quantity of arable land needed to supply the UK. In contrast, a broad-based switch to plant based products through simply increasing the intake of cereals and vegetables is more sustainable.

Soja
Soja är omdebatterat, både som foder till djur och till människor. Rapporter har kommit om skövling av regnskog för att ge plats åt sojaproduktion – i första hand rörande foder till köttproduktion. Detta är negativt ur både klimatsynpunkt och med hänsyn till biologisk mångfald. Jämförelsevis är det svårt att kvantifiera klimateffekterna av sojaproduktion då vi ännu vet för lite, men enligt klimatguiden.fi ligger nivån på ungefär 1 kg växthusgaser per kilo producerad soja.

Annan kritik av sojaproduktionen rör användning av bekämpningsmedel som är förbjudna i EU, undanträngning av ursprungsbefolkningar för produktion och dåliga förhållanden för arbetare. Efter en undersökning skriver Swedwatch och Latinamerikagrupperna:

En stor del kött, ägg och mejeriprodukter som vi konsumerar i Sverige kommer från djur som fötts upp på foder gjord av brasiliansk soja. Sojaodlingarna expanderar i rekordtakt i Brasilien vilket leder till avskogning och stora utsläpp av växthusgaser. På plantagerna förekommer slavliknande arbete och bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige och EU.

Som svar på detta har märkningen Certifierad sojaproduktion tillkommit. Även om marknaden har en lång väg att gå för att bli hållbar bör de negativa aspekterna av sojan i första hand motivera mindre köttkonsumtion än bojkott av sojaprodukter i måltider. Att som människa äta sojaprodukter är bättre än att äta kött av djur som fodrats med soja.

Kort sammanfattning

• Ur klimatsynpunkt är grönsaker såsom rotfrukter, vitkål och broccoli bättre är tomat, gurka och sallad.
• Torkade baljväxter har låg klimatpåverkan och innehåller mycket proteiner och mineraler vilket gör dem till ett utmärkt substitut för kött.
• Varor odlade i kallare klimat och i växthus kräver mindre bekämpningsmedel än produkter odlade i varmare klimat.
• Substitut som quorn och soja är inte helt problemfria. Andra torkade baljväxter och certifierade produkter är att föredra.