Nästan hälften upplevde klimatkatastrofer i USA 2021

Mer än fyra av tio amerikaner bor i en region som drabbades av klimatrelaterad extremväder förra året och åtta av tio upplevde en värmebölja. Det visar en analys av Washington Post som sätter fingret på hur landet alltmer känner av den globala uppvärmningens konsekvenser.

Förra årets sommar utgjorde en tydlig fond för de klimateffekter som väntar i en allt varmare värld. Globalt blev juni och juli de varmaste månaderna uppmätta och värmeböljor, skogsbränder och skyfall drabbade världen och gav en bild av vad framtida sommarmånader kan komma att innebära.

Under 2021 översteg de försäkrade förlusterna från naturkatastrofer återigen det tidigare tioåriga genomsnittet, och fortsatte trenden med en årlig ökning på 5–6 procent av förlusterna som setts under de senaste decennierna, enligt det globala återförsäkringsbolaget Swiss Re Institute.

Ett land som drabbades hårt – trots vana vid naturkatastrofer – var USA som fick uppleva flera klimatkatastrofer under 2021. Enligt en analys av Washington Post drabbade bränder, översvämningar och andra klimatrelaterade kriser 820 regioner där 135 miljoner amerikaner bor, vilket motsvarar 40 procent av befolkningen.

Washington Post analyserade också temperaturdata över hela landet och fann att 80 procent av amerikanerna bor i en region som upplevde minst en dag med onormalt höga temperaturer förra året. Cirka 15 procent av amerikanerna bor i ett län som upplevde en deklarerad brandkatastrof i år, ett antal som har ökat stadigt sedan åtminstone 2016.

Allt fler känner av extremväder

Enligt en tidigare analys av Washington Post upplevde nästan en av tre amerikaner en väderkatastrof i somras och minst 388 människor hade då dött i USA på grund av orkaner, översvämningar, värmeböljor och skogsbränder sedan juni. Denna siffra kan nu revideras upp till minst 656 människor, enligt Washington Post. Kostnaden för förstörelsen beräknades redan då till 104 miljarder dollar, enligt USA:s vädermyndighet NOAA. Detta var innan den slutliga kostnaden för skogsbränder, torka och värmeböljor i väst hade beräknas.

Redan i februari drabbades oväntat den amerikanska delstaten Texas av extrem kyla som ledde till över 200 dödsfall och slog ut delstatens elsystem och gjorde miljontals människor strömlösa. På vissa platser uppmättes den kallaste temperaturen på över hundra år. Vinterstormen var den näst dyraste händelsen under året och orsakade 15 miljarder dollar i försäkrade förluster, enligt Swiss Re Institute.

Snöovädret beräknas totalt ha kostat över 130 miljarder dollar och 50 miljarder enbart i elkostnader. Samtidigt tjänade gasföretagen stora pengar.

I juni pressades den amerikanska västern hårt av en de mest extrema värmeböljorna som någonsin observerats så tidigt på säsongen och benämndes “megavärmebölja“. Efter det drabbades västra USA och Kanada av en historisk värmebölja där en värmekupol – ett högtryck som lägger sig som ett lock över ett område – gjorde att värmeutvecklingen blev extra svår och ledde till minst 227 dödsfall. Den extrema värmeböljan i USA och Kanada skulle ha varit “praktiskt taget omöjlig” utan mänskligt inflytande, enligt en analys av World Weather Attribution (WWA).

Junimånaden 2021 var den varmaste som någonsin uppmätts i Nordamerika, enligt EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus. Värmerekord slogs i juli i Death Valley i Kalifornien när termometern nådde 54,4 grader och tangerade därmed en liknande temperatur 2020 som är den högsta temperatur som har uppmätts sedan slutet på 1930-talet.

Därefter följde rekordstora bränder i ibland annat Kalifornien och Oregon som pågick i flera månader. Med stigande temperaturer har brandsäsongen förlängts och skogsbränderna blivit värre. Antalet svåra bränder har fördubblats under de senaste decennierna. Vädret som krävs för brand – höga temperaturer, låg luftfuktighet, regnfria dagar och kraftiga vindar – varar mer än en månad längre än för fyra decennier sedan.

I slutet av augusti slog orkanen Ida till och orsakade massiv förödelse på sin väg genom USA. Sammantaget orsakade Ida kraftiga översvämningar i flera delstater i nordöstra USA och minst 439 människor miste livet, vilket gör den till den dödligaste orkanen sedan orkanen Sandy 2012. Det blev även världens dyraste väderrelaterade katastrof under 2021 och orsakade uppskattningsvis 30 till 32 miljarder dollar i försäkrade skador, enligt Swiss Re Institute.

Swiss Re:s analys inkluderar dock endast förluster som täcks av försäkringar, vilket företaget medger utesluter tiotals miljarder dollar i oförsäkrad skada. Som kontrast uppskattar USA:s vädermyndighet NOAA den totala skadan orsakad av Ida till 64,5 miljarder dollar.

Skolboksexempel

Orkanen Ida, menar vissa, var ett skolboksexempel på hur orkaner kommer att bete sig framöver på grund av klimatförändringarna. Innan den nådde Louisianas kust intensifierades den snabbt och dubblerades i vindstyrka. En studie från 2017 bedömer att 100-års händelser i termer av intensitet där orkaner accelererar upp snabbt i slutet av seklet kan hända vart femte eller tionde år. Risken att en orkan utvecklas till att bli en kraftig orkan anses ha ökat med cirka åtta procent per decennium under perioden 1979 till 2017, enligt en studie i den vetenskapliga tidskriften PNAS. På grund av allt högre havstemperaturer ökar därmed antalet orkaner som är mellan kategori tre och fem.

Samtidigt finns tecken på att orkanerna har saktat ner och rör sig framåt långsammare. Enligt en studie i Nature har orkanernas framåtrörelse minskat i hastighet med tio procent mellan 1949 till 2016, vilket innebär att en orkan kan ligga kvar över ett område längre och därmed hinner orsaka mer skada. Det var det som inträffade med orkanen Dorian över Bahamas 2019. 

På senare år har det även börjats diskuteras om stormar tenderar att betydligt snabbare utvecklas till en kraftig orkan, vilket var fallet med orkanen Laura 2020. Även orkanen Harvey som slog hårt mot Houston 2017 blev minst 15 procent värre på grund av den globala uppvärmningen som förvärrade nederbörden. Forskning visar att liknande händelser kan komma att bli sex gånger vanligare i slutet av seklet. Forskargruppen World Weather Attribution har bekräftat den mänskliga påverkan på klimatförändring som en orsak till att Harveys regn förvärrades. 

USA drabbades även hårt av naturkatastrofer under 2020 som blev det sjätte året i rad med tio eller fler väder- och klimatkatastrofhändelser som kostat över en miljard dollar stycket. Det blev ett oroande nytt rekord i antal tropiska stormar på en säsong och årets orkansäsong började dessutom rekordtidigt.

Enligt en rapport från amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA befinner sig USA nu på outforskad mark där klimateffekterna är mer synliga, förändras snabbare och blir allt mer extrema. Deanne Criswell, chef på den amerikanska katastrofmyndigheten FEMA, sa till CNN i samband med det stora tornadoovädret i den amerikanska Mellanvästern i mitten av december att allt kraftigare, allvarligare och dödligare stormar kommer att vara det ”nya normala” i takt med att klimatet förändras allt mer och att effekterna av klimatförändringarna är vår generations stora kris.

Hennes uttalande får stöd av WMO:s chef Professor Petteri Taalas, chef för FN:s meteorologiska världsorganisation, som inför COP26 i Glasgow presenterade den preliminära rapporten State of the Global Climate 2021 och då betonade att extrema väderhändelser är den nya normen.

Det är därför ingen slump att Vita huset – tillsammans med Pentagon och flera underrättelsetjänster – nyligen pekade ut klimatkrisen som ett ökande säkerhetshot för världen. Även Nato och säkerhetsorganisationen OSSE kopplar nu dessa som viktiga för hur de ska bedriva sitt arbete framåt.

Kostar allt mer

Under tre år har de försäkrade förlusterna från extrema väderhändelser världen över överstigit 100 miljarder dollar, enligt Swiss Re Institute, det globala återförsäkringsbolaget. 2021 var ett av dessa år med en beräknad kostnad på 105 miljarder dollar, vilket gör det till det fjärde kostsammaste året någonsin.

Enligt bolaget utgör klimatförändringar den största långsiktiga risken för den globala ekonomin, som och kan leda till att världen förlorar cirka 10 procent av det totala ekonomiska värdet redan 2050 om temperaturökningarna håller sig på nuvarande nivå och Parisavtalet därmed inte uppfylls. 

Enligt en rapport från WMO har olika slags väderkatastrofer blivit sju gånger vanligare de senaste 50 år och det mest handlar om stormar och torka. Den ökade frekvensen anses helt kopplad till det varmare klimatet. Sedan 1970 har det inträffat drygt 11 000 katastrofer som kan tillskrivas väder-, klimat- och vattenrelaterade händelser. Dessa beräknas ha lett till två miljoner dödsfall och ekonomiska förluster på 3 640 miljarder dollar.

I en allt varmare värld kommer dessa händelser inte bli färre. Enligt en studie i Science kommer barn som föds i dag att drabbas av mångdubbelt fler översvämningar, värmeböljor, torka, skogsbränder och missväxt på grund av klimatförändringar, jämfört med tidigare generationer. 

De senaste sju åren är de varmaste någonsin och för första gången är den 20-åriga globala medeltemperaturen en grad över förindustriella nivåer. Denna trend kommer med största sannolikhet fortsätta och för 2022 beräknar UK Met Office i sin senaste temperaturprognosen att den genomsnittliga globala temperaturen kommer ligga mellan 0,97 grader och 1,21 grader (med en central uppskattning på 1,09 grader) över genomsnittet för den förindustriella perioden (1850-1900). Och det är trots den pågående La Niña-händelsen, som har en kylande inverkan. Med rekordhöga koncentrationer av växthusgaser i atmosfären och tillhörande global uppvärmning driver planeten nu in på okänt territorium, enligt WMO. 

Med klimatmötet i Glasgow nu bakom oss är det dags att göra de nödvändiga investeringar som inte kan vänta längre. Notan kommer förr eller senare och den blir enbart dyrare och svårare att hantera.