Ny metod för uträkning av koldioxid per capita
En ny metod för att räkna ut länders utsläpp av C02 per capita har tagits fram av en svensk professor i ekonomisk historia.
Det har länge debatterats hur man på bästa sätt ska räkna ut ett lands totala koldioxidutsläpp för att sedan göra en indelning per capita. Att enbart räkna in de utsläpp som Sverige som land, den statistik som vanligtvis presenteras, tar inte med importen av varor som producerats i andra länder men konsumeras i Sverige. Att inte räkna med importerade konsumtionsvaror innebär att man bortser från nästan hälften av de utsläpp en genomsnittlig svensk står för. För att räkna ut utsläpp per capita behöver man alltså räkna in den totala konsumtionen.
Räknar vi med svenskens konsumtion så hamnar vår genomsnittliga C02-utlsäpp på runt nio ton koldioxid per år. Om vi ska förhindra att den globala uppvärmningen når mer än två grader bör världens befolkning i genomsnitt inte släppa ut mer än ett ton koldioxid per person. Det innebär alltså att svensken måste banta sina årliga utsläpp med åtta ton vilket motsvarar nio gånger så lite CO2 per capita. En uppgift som kan kännas en smula hopplös då det samhälle vi i dag lever i knappt gör det möjligt.
Det vi i däremot kan vara stolta över är det faktum att de varor som Sverige exporterar till andra länder, som exempelvis stål och pappersmassa, har betydligt lägre utsläpp per kilo producerad än det globala genomsnittet. Främst beror det på att vi har en hög andel vattenkraft och kärnkraft, som släpper ut betydligt mindre koldioxid än exempelvis kolkraft. Även om kärnkraften vara eller icke vara i sig är en fråga som bör diskuteras.
Räknar vi med de minskade utsläpp det innebär att en vara producerad i Sverige i snitt släpper ut mindre koldioxid hamnar svenskens årliga koldioxidutsläpp på runt 4,4 ton per capita.
Det nya sättet att beräkna utsläpp per capita skulle kunna bli en stark konkurrensfördel för industrier baserade i Sverige.
Astrid Kander, som tagit fram denna nya uträkningsmetod, kommenterar däremot att detta inte innebär att vi kan luta oss tillbaka, tvärt om.
Vi ska ändå inte slå oss till ro och tänka att nu är vi så duktiga och bäst i klassen och vi behöver inte göra mer för att klimatproblemet är jätteallvarligt och ett stort hot och vill vi inte nå fyra graders uppvärmning så måste vi snarare ned på en-två ton istället för de här fyra tonnen, säger Astrid Kander.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till