Ny studie: Framgångsrik naturvård kräver ett helhetsperspektiv

En ny översiktsstudie visar att människan påverkar naturens mångfald på många olika sätt – och att förändringarna sker på flera nivåer. Effekterna varierar beroende på plats, typ av påverkan och vilka organismer som påverkas. Resultaten visar tydligt att det inte räcker att bara räkna arter. För att förstå och skydda biologisk mångfald behövs ett helhetsperspektiv på hur naturen förändras av mänsklig påverkan.

I studien som publicerats i Nature ingår data från över 97 000 platser hämtade från mer än 2 100 vetenskapliga studier världen över. Vidare fokuserade forskarna på fem vanliga sätt som människor påverkar naturen:

• förändrad markanvändning (t.ex. jordbruk eller stadsutbyggnad)
• utnyttjande av naturresurser (som fiske och jakt)
• föroreningar (i luft, jord eller vatten)
• klimatförändringar
• spridning av invasiva arter

De jämförde dessa påverkade områdena med så kallade referensområden, där naturen har lämnats relativt orörd. På så vis kunde de se vad som faktiskt förändras när människan ingriper i ekosystemen.

Färre arter och förändrad balans

I mänskligt påverkade områden hittade forskarna ofta färre arter än i orörda områden. Den största minskningen av mångfald sågs vid föroreningar och förändrad markanvändning. I vissa fall hade arter försvunnit helt.

Små organismer som mikrober och svampar visade de största förändringarna i artsammansättning – alltså vilka arter som fanns kvar på en plats. Dessa organismer har ofta korta livscykler, små kroppar och god spridningsförmåga, vilket gör dem mycket känsliga för förändringar i miljön. När förhållandena ändras, till exempel genom föroreningar eller temperaturförändringar, byts vissa arter snabbt ut mot andra som är bättre anpassade.

Större djurgrupper, som däggdjur, fåglar och fiskar, drabbas i stället oftare av artförlust – det vill säga att arter försvinner helt utan att ersättas av andra. Dessa arter har längre livscykler och är ofta mer beroende av stabila livsmiljöer, vilket gör dem mer sårbara när naturen förändras.

Forskarna skriver att de här förändringarna påverkar hela ekosystemet. Samspelet mellan arter förändras – till exempel vilka som pollinerar, bryter ner material eller står högst upp i näringskedjan. Det kan i sin tur förändra hur naturen fungerar på platsen, från näringsflöden till hur väl ekosystemet klarar av störningar som torka eller sjukdomsutbrott.

Olika platser – olika utveckling

En annan intressant aspekt som tas upp i studien är att att utvecklingen kan se väldigt olika ut på olika platser. Forskarna skriver att man tidigare ofta antagit att människans påverkan gör ekosystemen mer lika varandra. En vanlig teori har varit att några få tåliga arter sprider sig och ersätter de känsliga. Men studien visar motsatsen: ofta blir ekosystemen mer olika.

Detta kallas biotisk differentiering. Det betyder att olika platser utvecklas i olika riktningar – beroende på lokala förhållanden och vilken typ av mänsklig påverkan som dominerar. En plats som utsatts för föroreningar kan få en annan sammansättning av arter än en plats som påverkats av jordbruk, även om båda förändrats av människor.

Skalan spelar också roll. På små, lokala områden var förändringarna mest tydliga. På större, globala nivåer kunde viss utjämning ske, till exempel genom att människor sprider arter mellan regioner. Men sammantaget visar studien att variationen mellan ekosystem oftare ökar än minskar.

En viktig slutsats i studien är därmed att man inte kan förstå den biologiska mångfalden bara genom att räkna arter. Det är också avgörande att veta vilka arter som finns kvar och hur förändring kan skilja sig mellan olika områden.

Helhet krävs för att förstå naturens förändringar

Resultaten av den här studien visar framförallt att mänsklig påverkan på naturen är komplex. För att förstå mänsklig påverkan på biologisk mångfald krävs ett helhetsperspektiv.

Utifrån studiens resultat betonar forskarna vikten av att naturvårdande insatser samordnas, anpassas efter lokala förhållanden och utformas långsiktigt. Studien ger därmed en viktig grund för breda strategier för bevarande av den biologiska mångfalden som tar hänsyn till den komplexitet som naturen uppvisar.