Nya livsmedelsstrategin får kritik – bortser från folkhälsa och klimat

Sveriges nya livsmedelsstrategi med fokus på ökad svensk livsmedelsproduktion och export får kritik från flera håll. Forskare vill se folkhälsa som en central del i livsmedelspolitiken, och att miljö- och klimatarbetet blir en del av beredskapspolitiken.

I förra veckan presenterade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) ”Livsmedelsstrategin 2.0”. Det är en efterlängtad uppdatering av den första livsmedelsstrategin som kom 2017, och fokus ligger på att öka den svenska livsmedelsproduktionen. I ett pressmeddelande hävdar klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari att strategin gynnar både tillväxt och klimat.

Men Kullgren signalerade redan tidigt att han ville dra ned på klimatambitionerna, vilket Supermiljöbloggen skrivit om. Och så blev det.

”Ett steg tillbaka för natur och klimat”

WWF anser att den nya livsmedelsstrategi är ett steg tillbaka och helt utelämnar hur miljö- och klimatmålen ska nås. Miljöorganisationen får medhåll av tunga forskare inom klimat, hållbarhet och folkhälsa. I en debattartikel i Aftonbladet skriver Johan Rockström, Potsdaminstitutet, mat- och klimatforskaren Elin Röös vid SLU, och en rad andra forskare från Karolinska Institutet, Chalmers, Uppsala Universitet och Stockholm Resilience Centre, att satsningar på folkhälsa och minskad klimatpåverkan lyser med sin frånvaro.

Maten står för en fjärdedel av hushållens växthusgasutsläpp, lika mycket som transporterna. Sverige är ett av de länder som har högst klimatavtryck från det vi äter, och ändrade kostmönster är centralt för att klara Parisavtalet, skriver forskarna. Samtidigt drabbas jordbruket hårt av den globala uppvärmningen.

En central åtgärd som regeringen lyfter i Livsmedelsstrategin 2.0 är att exportera svensk mat till länder vars produktion orsakar större utsläpp än den svenska. Men denna strategi är högst osäker av flera skäl och kan inte på allvar betraktas som klimatpolitik, fortsätter de.

Saknar fokus på folkhälsa och tydliga mål

Dessutom kritiserar forskarna att folkhälsa knappt nämns, trots att mer än hälften av de vuxna svenskarna är överviktiga och alltfler barn och unga. En förklaring kan vara att Livsmedelspolitiska rådet, som ger regeringen råd i dessa frågor domineras av representanter för stora livsmedelsföretag, inklusive godis- och läsk industrin. Forskarna efterlyser representanter från forskning, miljöorganisationer och mindre företag.

Även lantbrukstidningen ATL är kritisk, av andra skäl. Ledarskribenten saknar tydliga, mätbara mål för den svenska livsmedelsproduktionen.