
Sveriges sårbara livsmedelsförsörjning ska stärkas genom ökad självförsörjning. Det säger nu landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) om regeringens nya livsmedelsstrategi. Samtidigt klargör han att klimatambitionerna i dokumentet ska sänkas, i stället för tvärtom.
Det är hög tid för en ”Livsmedelsstrategi 2.0” skrev häromdagen landsbygdsministern på regeringens hemsida.
Sedan 2018, när förra regeringen senast lade fram en livsmedelsstrategi, har stora utmaningar för livsmedelsförsörjningen dykt upp, påpekar Peter Kullgren. Han nämner torka, pandemi och Ukrainakriget. Den alltför låga självförsörjningsgraden av livsmedel i Sverige, idag cirka 50 procent, måste därför höjas genom att livsmedels- och jordbrukssektorn prioriteras.
Han kunde ha nämnt den tilltagande klimatkrisen som även den innebär en ökande risk för livsmedelsförsörjningen, rent generellt. Men det gjorde han inte. I en intervju i P1 under torsdagen aviserade han tvärtom lägre ambitioner när det gäller livsmedlens klimateffekter.
Köttets klimateffekt ingen prioriterad fråga
Köttets och mejeriprodukters odiskutabla klimateffekter är inget som landsbygdsministern fäster särskilt avseende vid:
Jag avser inte lägga mig i människors matvanor, om man äter kött en en gång i veckan eller varje dag. Jag tycker inte att det ligger på min roll att tala om för människor vad de ska äta, säger ministern till P1:s Dagens eko.
Blir den här uppfattningen hela regeringens och kommer den genomsyra den nya strategin? Det betyder då rimligen att de försiktiga, men ändå tydliga skrivningarna i 2017 års livsmedelsstrategi om behovet av minskad mejeri- och köttkonsumtion kommer att försvinna helt.
Så här står det bland annat i 2017 års dokument:
Utsläppen av växthusgaser från svensk mjölkproduktion motsvarar 44 procent av det globala genomsnittet, men ligger på ungefär samma nivå som i flertalet EU-länder. Med låga utsläpp per enhet kan svensk produktion bidra till att minska de globala utsläppen om den svenska produktionen ersätter annan produktion med högre utsläpp. Både i Sverige och i övriga västvärlden behöver vi därför förändra vårt beteende i riktning mot en mer hållbar köttkonsumtion. Ett effektivt sätt att minska utsläppen är genom förändrade konsumtionsvanor med mer vegetabilier och mindre kött. Mot den bakgrunden är det viktigt att det finns bra information att tillgå så att konsumenterna kan göra medvetna val.
Landsbygdsministern betonar i radiointervjun siffran här ovan om den svenska, hyggligt låga nivån för växthusgasutsläpp från mjölkproduktionen, i ett globalt snitt. Han vill verka för att svenskarna ökar sin konsumtion av svenska livsmedel istället för importerade.
Starkt vetenskapligt stöd för minskad animalisk konsumtion
Att svenska utsläpp från kött- och mejeriproduktionen är lägre, eller mycket lägre, jämfört med till exempel brasiliansk nötproduktion, kompenserar emellertid inte tillräckligt. Det vetenskapliga stödet för att den svenska konsumtionen behöver minska av klimatskäl är starkt. Se till exempel SLU:s sammanfattning av kunskapsläget.
Naturligtvis är det inte bara svensk konsumtionsnivå av kött och mejeriprodukter som är problematisk, globalt sett.
Men utan stöd från högsta politiska nivå i Sverige blir det svårare att lyckas med denna svåra och känsliga del av klimatomställningen. Till exempel för de kommuner och regioner som arbetar konkret med olika metoder att öka andelen vegetarisk mat på skolor och institutioner, och även i enskilda hushåll.
En organisation som både driver och försöker sprida kunskapen om sådant arbete, och som behöver all tänkbar uppbackning är Klimatkommunerna, där för övrigt Peter Kullgrens partikamrat Lennart Bondesson, Örebro, är ordförande.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till