Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Fullföljs inte reduktionsplikten om gradvis mer förnybart bränsle i bensin och diesel missar Sverige sitt delmål för klimatet år 2030. Det konstaterar Energimyndigheten, som utrett frågan på den avgående regeringens uppdrag.

    Fordonstrafiken står för omkring 30 procent av landets totala koldioxidutsläpp. Att snabbt minska utsläppen från transportsektorn har därför avgörande betydelse för att alls klara av det långsiktiga målet att nå så kallade netto-nollutsläpp år 2045.

    Transportsektorn har det enda siffersatta klimatmålet inom alla samhällssektorer. Utsläppen ska vara 70 procent lägre år 2030 jämfört med 2010.

    Reduktionsplikten är det främsta verktyget. Den innebär att förnybara drivmedel, huvudsakligen etanol för bensin och tallolja och andra liknande produkter för diesel blandas in i successivt ökad grad.

    Detta ger ökade literpriser eftersom biodrivmedlen är dyrare, i storleksordningen ett par kronor per liter. Skärpningen av inblandningskravet efter nyår i kombination med den prischock som invasionen i Ukraina orsakade gav dock ännu kraftigare prishöjningar än så. Dieselpriset låg stundtals kring 30 kronor litern.

    Pressen på politikerna att agera blev mycket hård. I april kördes regeringen över i skatteutskottet av en bred majoritet bestående av SD, M, KD, L och V för att sänka både bränsleskatt och ta paus i reduktionsplikten.

    Skattesänkningen stötte dock på patrull inom EU, eftersom reglerna inte tillåter vilka skattesatser som helst. Men när det gäller reduktionsplikten kommer nu med stor sannolikhet riksdagens nya majoritet att ta rejäla tag för att minska åtagandet.

    Som enda parti stod Sverigedemokraterna helt utanför beslutet att införa reduktionsplikten, och nu har flera partier närmat sig dem.

    Energimyndighetens rapport, som är en slags kontrollstation för att stämma av klimatåtgärderna gentemot målen, visar alltså på drastiska effekter om ambitionsnivån sänks.

    En kraftig sänkning av reduktionsplikten från de nuvarande 30 procenten till de 6 som utlovats i valrörelsen av partierna som nu lär bilda regering, betyder sex miljoner ton mer fossila koldioxidutsläpp år 2030. Det uppger rapportens huvudförfattare i en kommentar i Dagens Industri.

    Enligt vår analys står reduktionsplikten för majoriteten av utsläppsminskningarna som krävs för att nå målet till 2030 om minskade utsläpp med 70 procent jämfört med 2010 i transportsektorn. Genomför vi inte de föreslagna förändringarna behöver andra styrmedel och åtgärder stå för motsvarande utsläppsminskningar, säger Sara Sundberg, chef för enheten för hållbara bränslen på Energimyndigheten i ett pressmeddelande.

    Utöver att sänkt reduktionsplikt leder till högre utsläpp finns även risken att drivmedelsföretagen blir osäkra om de vågar investera i ny raffinaderikapacitet för förnybara drivmedel. Det krävs ”långsiktiga och stabila förutsättningarna för näringslivet att ställa om till en ökad biodrivmedelsproduktion och minskat beroende av fossil energi” heter det i rapporten.

    De här synpunkterna från oljeföretagen framkom redan tidigt i år när politikerna började tveka om reduktionsplikten, vilket SMB berättade om.

    Stötta SMB

    Sedan 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
    Här kan du läsa vad pengarna går till.

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.