Regeringens klimatsatsning – Hit går pengarna

Infrastruktur till elbilar och produktion för biogas dominerar Klimatklivet – Regeringens klimatsatsning på totalt 3,5 miljarder till kommunerna. Cykelbanor och informationskampanjer får desto mindre stöd.
Inom investeringsinitiativet, Klimatklivet, kan Kommuner, landsting, skolor och organisationer söka bidrag för att genomföra klimatsmarta projekt på lokal nivå. Projekten måste visa på klimatnytta – Störst minskning av växthusgaser per investeringskrona får stöd.
Hittills har 783 projekt fått pengar från Klimatklivet, vilket beräknas ge en årlig minskning på nästan en halv miljon kronor de närmsta 16 åren.

El och biogas störst

Mest pengar går till produktion av biogas, vilket också är det område som är svårast att räkna ut hur stor klimatnyttan är.
Biogasen får stöd i olika led i produktionen det kan därför finnas en risk att samma biogas får ekonomiskt stöd mer än en gång, menar en utvärdering från WSP som gjort på uppdrag av Naturvårdsverket.
Utvärderingen skriver också att den totala kostnaden för klimatklivs-finansierad biogas blir hög då biogas redan till stor del är skattebefriad.
Biogas, som är ett av de drivmedel med minst klimatpåverkan, är samtidigt en viktig del i omställningen av fordonsflottan. Stödet till biogas har bidragit till en ökning av biogasdrivmedel med 25 procent jämfört med 2015, skriver naturvårdsverket.
Naturvårdsverket räknar också med att biogasproduktion bidrar till positiva effekter på andra delar av samhället, eftersom den involverar många olika aktörer och samarbeten av tillexempel företag och bönder.
Flest beviljade ansökningar inom Klimatklivet är projekt för laddstationer till elbilar.

– Klimatklivet har bidragit till att antalet laddpunkter för elfordon ökar med drygt 5000 stycken. Det är mer än en ökning med över 200 procent och ett stort steg i riktning mot ett fossilfritt transportsystem, säger Isabella Lövin i ett pressmeddelande.

Svårare för cykelinfrastruktur och informationskampanjer

Cykelinfrastruktur och informationskampanjer är exempel där det varit svårare att få finansiering. Bara ett fåtal satsningar på cykelinfrastruktur har blivit beviljade pengar från klimatklivet och information och utbildningssatsningar har också svårt att få medel.
Klimatklivet ska fungera som ett komplement till andra styrmedel. Solcellsanläggningar, som redan får elcertifikat, får därför inget stöd, och inte heller de industrier som är en del i EU:s handel med utsläppsrätter.
Mellan 7 augusti och 11 september tar Naturvårdsverket in nya ansökningar till Klimatklivet