Regeringens vårbudget ur miljösynpunkt

Regeringen släppte igår vårbudgeten, sina förslag inför budgetpropositionen för 2015. Att reda ut miljösatsningar eller ickesatsningar i budgeten är svårt då mycket kopplat till miljö gömmer sig i andra kategorier, exempelvis inom energi, kommunbidrag eller kommunikationer. Det finns däremot tydliga indikationer som kan ge en bild, vilka SMB försökt sammanställa. Av tre övergripande energi- och klimatpolitiska mål som regeringen satte 2009 antas två att hålla tidsplanen, och av sexton miljömål räcker endast dagens styrmedel för att de två målen skyddade ozonskikt och säker strålmiljö nås.

Enligt en överenskommelse regeringen gjorde 2009 har de tre övergripande energi- och klimatpolitiska mål som ska nås till 2020. Dessa är:

• Andelen förnybar energi ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen,
• energiintensiteten, tillförd mängd energi i förhållande till BNP, ska minska med 20 procent mellan 2008 och 2020
• utsläppen av växthusgaser ska vara 40 procent lägre än utsläppen 1990 för verksamheter som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem.

Regeringens bedömning är att Sverige kommer att nå målen om ökad andel förnybar energi och minskade utsläpp av växthusgaser men inte målet om minskad energiintensitet. De missar alltså målet om att energieffektivisera med 20 procent mellan 2008 och 2020.

14 av 16 miljömål beräknas att inte nås till 2020, något som budgeten inte tar upp. Naturvårdsverket som utrett saken skriver att miljömålen måste få en starkare ställning.

Naturvårdsverket konstaterar att miljötillståndet i vissa delar utvecklas i positiv riktning tack vare insatser av många aktörer. På många områden är dock konflikterna med andra samhällsintressen stora. Ett aktuellt exempel där miljömålen och andra samhällsintressen krockar är långsiktiga infrastrukturfrågor. Nuvarande styrmedel är fortfarande inte tillräckliga eller tillräckligt effektiva. 14 av 16 miljökvalitetsmål kommer inte att nås till år 2020 med idag beslutade styrmedel.

Av de 16 målen diskuterar däremot regeringen partiklar, som är en del i andra miljömålet om frisk luft. Där föreslår de att tillsätta en utredning för att ”förutsättningslöst” ta fram förslag för att förbättra luftkvaliteten. De nämner också att de för att öka andelen förnybar el (en del av första miljömålet ”Begränsad klimatpåverkan”)  har överlämnat en proposition till riksdagen där de föreslår en skattereduktion för  mikroproduktion av förnybar el.

Internationellt

Regeringens högst prioriterade miljöfråga menar de är klimatförändringarna. Där betonar de att ett internationellt samarbete möter den globala frågan bäst, vilket ”kommer bidra till en långsiktigt hållbar välfärd och tillväxt”. De förklarar en hållbar tillväxt med att den inte ska åstadkommas till priset av oacceptabla effekter på miljö, klimat eller människors hälsa. De säger att Sverige ska vara ett föregångsland i att begränsa klimatförändringarna, men menar att EU:s klimatpolitik och de framtida internationella klimatöverenskommelser är en utgångspunkt i Sveriges klimatpolitik. EU-kommissionen presenterade i början av året ett nytt klimat- och energiramverk där målsättningen är att unionen 2050 ska ha minskat växthusgaserna med 80-95 procent jämfört med 1990. Regeringen skriver att de vill att ambitionsnivån höjs om bördefördelningen är jämn.

Om utsläppsminskningen fördelas kostnadseffektivt har EU-kommissionen kommit fram till att totalen kommer ha en liten påverkan på EU:s BNP. Regeringen menar att Sveriges BNP och sysselsättning däremot kan påverkas negativt om vi tar på oss för mycket av minskningen, ifall bördefördelningen blir så ojämn att den inte längre är kostnadseffektiv. Regeringen ställer sig också bakom kommissionens förslag om 40 procents utsläppsminskning inom EU till 2030, förutsatt att den bördefördelas mellan medlemsstaterna på ett kostnadseffektivt sätt. Om den gör de vill de höja ambitionerna med tio procent.

Minskade utsläpp?

Återigen säger regeringen att de är ett föregångsland då Sverige minskat utsläppen med 20 procent sedan 1990. Ett problem med den EU-uträkningen är att konsumtion och utlandsresor inte räknas in. Enligt en undersökning flyttar EU ut en tredjedel av sina utsläpp till andra länder på det sättet, och naturvårdsverket menar att Sverige egentligen ökat utsläppen med 15%.
Naturvårdsverkets undersökning har däremot också fått kritik på att inte visa på helheten. En undersökning jämför hur de svenska exportprodukternas klimatpåverkan står sig på marknaden, exempelvis stål- och pappersindustrin, och menar att vi borde tillgodogöra oss ”utsläppsminskningen” som mer hållbar svensk produktion ger jämfört med om exempelvis stålet skulle producerats miljövidrigare någon annanstans. Den här uträkningen menar att totalutsläppen per person med dessa beräkningar ligger på 4,4 ton per person och år. Det bör däremot tilläggas att vi ändå globalt borde minska utsläppen till ca ett ton koldioxid per person och år, samt att vi genom det sättet att räkna blir bättre ju mer stål vi producerar så länge motsvarigheten utomlands är miljövidrigare.

Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet. Transportpolitiken ska också säkerställa grundläggande tillgänglighet och bidra till utveckling i hela landet samt medverka till högre säkerhet, förbättrad miljö och förbättrad hälsa.

Totalt satsas mellan 43 och 54 miljarder kronor per år på kommunikationer (2013-2018). Enligt en antagen infrastrukturproposition från 2012 ska 522 miljarder satsas på transportnätet mellan 2014 och 2025 (inklusive kostnader för Stockholms tunnelbana). Av de pengarna ska 155 miljarder gå till drift och underhåll av vägar, 86 miljarder till drift och underhåll av järnväg samt 281 miljarder till att utveckla transportsystemet, skriver SVT.

För Stockholm nämns även de utökade trängselskatterna som träder i kraft 2016. De spås inbringa ca 650 till 710 miljoner kronor årligen mellan 2016 och 2018 som har öronmärkts för utbyggnaden av Stockholms tunnelbana.
Siffror i korthet

• Inkomsterna från koldioxidskatten är mellan 24 och 27.5 miljarder mellan 2013 och 2018.

• Övriga skatter på energi och miljö förväntas inbringa 4,4 till 4,9 miljarder kronor mellan 2013 och 2018.

• De vill för 2015 flytta 11,5 miljoner kronor från Allmän miljö- och naturvård till Näringslivet.

• De förslår en höjd fordonsskatt med 100-800 per år för merparten av fordonsägarna.

• Användningen av fossila bränslen står för drygt 30 procent av Sveriges totala energianvändning. En närmre specifikation hittar du här.

Förutom att öka låginblandningen av förnybart bränsle presenterar regeringen inga satsningar alls för att rädda miljön och klimatet. Fredrik Reinfeldts politik om att det inte behövs några nya satsningar på inom miljö- och klimatområdet ligger alltså fast. Detta i en tid då vi behöver miljöomställningen mer än någonsin. Nedslående. Man hade kunnat välja att satsa på ett klimatinvesteringsprogram för omställning i våra kommuner och landsting, att öka satsningarna på förnybar energi, ställa om till mer vegetarisk mat, bara för att ta några exempel. Men inget.

Magdalena Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson för Socialdemokraterna, nämner varken klimat eller miljö i sin kritik mor vårbudgeten.

Sveriges radio gjorde en sammanställning av miljökommentarer kring rapporten. Bland annat visades en twitterdiskussion mellan Centerpartiet och Miljöpartiet.

Sveriges radio har även gjort en snygg grafik över hur pengarna är fördelade.