Starkt folkligt stöd för EU:s klimatmål – men regeringen kräver lättnader

91 procent av svenskarna är för EU:s mål om att bli klimatneutralt till 2050, visar Eurobarometern. Den svenska regeringen ställer sig bakom EU:s klimatmål – men regeringens kravlista för ett slutgiltigt godkännande är lång.

Den senaste Eurobarometern visar på ett massivt folkligt stöd för EU:s lagstadgade mål om att bli klimatneutralt till 2050. För unionen i stort är stödet 81 procent. I Sverige ligger det på 91 procent – den näst högsta siffran bland unionens medlemsländer. Det land med starkast folkligt stöd är Malta, med hela 94 procent.

Det är i samband med att EU-kommissionen förväntas att formellt föreslå ett mål om en nettominskning av växthusgasutsläppen med 90 procent till år 2040 jämfört med 1990 års nivåer, som undersökningen publiceras. Förslaget är ett avgörande steg för att EU ska nå klimatneutralitet till 2050.

Förslaget skulle ursprungligen ha formaliserats tidigare i år, vilket SMB rapporterat om. Men politisk strid och oenighet i unionen har försvårat processen avsevärt. När förslaget skulle presenteras i vintras var det endast åtta medlemsländer som stod bakom målet.

Pourmokhtari ställer ultimatum

Sverige är däremot en av de medlemsländer som ställt sig bakom målet – men uppbackningen kommer inte utan en omfattande kravlista från regeringen, med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i framkanten.

Bland annat vill regeringen att samtliga EU-länder ska nå nollutsläpp till 2050 och att Sverige inte ska bära bördan för de medlemsländer som inte når målen i tid.

Pourmokhtari har tidigare uttryckt att 2040-målet riskerar att enbart bli retorik som visar en felaktig bild och inte verkligheten.

”Om vi inte faktiskt högt diskuterar svårigheterna vi står inför när det gäller genomförandet [av ett 2040-mål] riskerar 90 procent att bara bli ett retoriskt ord för att stärka synen på EU som klimatledande”, sade Pourmokhtari.

Bland annat vill Pourmokthari att unionen inte ska förlita sig på vad svenska regeringen refererar till som ”svåruppnåeliga åtaganden” för kolsänkan i skog och mark. Medan EU ställer krav på att bevara skog, förespråkar regeringen istället ett ”aktivt skogsbruk” som inte begränsar den svenska avverkningen.

Utöver det vill regeringen se bättre förutsättningar för att använda teknik som skapar negativa utsläpp, såsom koldioxidinlagring. Man vill även se att alla teknikalternativ för att fasa ut fossila bränslen ska ingå i omställningen, inklusive kärnkraft.

Plantera träd på hemmaplan, utsläpp på bortaplan

Ytterligare ett avgörande krav från regeringens sida handlar om utsläppshandeln. EU har ett system som heter ETS (Emissions Trading System) där unionen bestämmer en gräns för hur mycket koldioxid företag tillsammans får släppa ut. Gränsen fördelas som utsläppsrätter, där företag kan köpa och sälja utsläppsbiljetter. Om de släpper ut lite så kan de sälja sina överblivna rätter och tjäna pengar på det.

Det andra systemet som EU har är ESR systemet (Effort Sharing Regulation) där varje land får ett eget utsläppsmål från unionen. Varje land sköter processen att minska utsläppen. I sin kravlista för att ställa sig bakom målet vill regeringen slopa ESR systemet efter 2030, då de anser att EST är mer kostnadseffektivt.

Problematiken med ETS-systemet är att det kan skapa förutsättningar för att man kan köpa sig fri från sitt klimatansvar. Att köpa utsläppsrätter i andra länder kan bli en billig quick-fix, utan att faktiskt minska utsläpp på inhemsk mark eller ställa om tunga industrier i hemlandet. Organisationer såsom svenska Oxfam har tidigare kritiserat svenska regeringen för att ha försökt köpa sig fri från sitt klimatansvar på detta sätt.