I slutet av 2025 drog stormen Johannes in över Sverige. Den slog hårt mot både samhälle och natur. Skogarna drabbades särskilt. Träd föll över vägar och elledningar, tiotusentals hushåll blev strömlösa. Enligt SMHI var Johannes årets kraftigaste storm. De ekonomiska förlusterna för skogsägare väntas bli betydande.
Men när stormen lagt sig uppstår en mer avgörande fråga: hur kan skogsbruket anpassas för att skogen ska stå bättre rustad i framtiden? För som journalisten Sanna Samuelsson uttryckte det i Aftonbladet: Skogen blir plockepinn när stormen drar in. För att undvika att samma mönster upprepas krävs mer än akut röjning och återställning. Det kräver en förståelse för vilka strukturer i skogen som brister när extremväder slår till – och hur skogsbruket kan förändras i ett klimat där sådana händelser blir allt vanligare.
Frågorna är komplexa och svaren sällan enkla. Skog förändras långsamt, medan klimatet ändras snabbt. Dessutom ser varje landskap olika ut. Samtidigt finns det viktig kunskap att ta del av. Med ett sedan länge uttalat fokus på skog vänder SMB nu blicken mot vad vetenskapen säger om hur skog kan bli mer motståndskraftig.
Ett skogsbruk byggt för stabilitet – i ett klimat som blivit mer instabilt
När man tar del av skogsforskningen framträder en tydlig bild: mycket av dagens skogsbruk är utformat för en värld som inte längre finns. Under lång tid har skogen skötts utifrån antagandet om stabilitet – förutsägbart väder och störningar som går att hantera var för sig. I ett klimat som förändras snabbt har detta synsätt blivit allt mer problematiskt.
En global forskningssyntes som sammanfattar över 600 vetenskapliga studier visar att klimatförändringarna redan nu förändrar hur skogar påverkas världen över. Stormar, bränder, torka, insektsangrepp och sjukdomar uppträder allt mer sällan var för sig. I stället blir de vanligare, kraftigare och allt oftare sammanlänkade. En storm kan följas av barkborreangrepp. En torr sommar kan försvaga träden inför nästa extremväder. Effekterna förstärker varandra.
I Europa är stormar redan den viktigaste naturliga störningen i skogen, särskilt i barrskogar. Men forskningen visar att problemet inte bara handlar om vindstyrka. Klimatförändringen påverkar också markens bärighet, trädens rotsystem, skogens struktur och vilka trädslag som dominerar. Det är faktorer som i hög grad formas av skogsbrukets egna val. När dessa val gjorts för ett stabilare klimat blir följderna tydliga i ett mer instabilt.
Det mest oroande är att skogens egen återhämtningsförmåga i vissa fall pressas till bristningsgränsen. När störningar staplas på varandra kan skogen få svårt att återhämta sig. I stället riskerar den att förändras varaktigt – eller i värsta fall övergå i helt andra ekosystem.
Vilken typ av skogsbruk innebär störst risker?
När forskningen börjar ringa in varför vissa skogar skadas mer än andra återkommer ett mönster gång på gång: likformighet. Stora sammanhängande bestånd, där träden är ungefär lika gamla och ofta består av samma trädslag, reagerar mer som en enda kropp när stormen slår till. När vinden väl får fäste finns det få strukturer som bromsar kraften, och skadorna kan sprida sig snabbt över stora ytor.
Detta blev särskilt tydligt efter stormen Gudrun. En omfattande svensk studie visade att höga, täta och jämnåriga bestånd var i den stormen betydligt mer utsatta än mer varierade skogar – i synnerhet där gran dominerade. Skadorna följde inte slumpen, utan strukturen.
Mot denna bakgrund har forskningen allt oftare vänt blicken mot variation som motvikt. I en internationell översiktsartikel sammanfattas ett stort antal studier om hur trädslagsvariation påverkar skogens stabilitet i ett förändrat klimat. Slutsatsen är tydlig: skogar med flera trädslag är ofta inte bara produktiva, utan framför allt mer stabila över tid.
I sådana skogar svänger tillväxten mindre från år till år. När en art drabbas av torka, storm eller sjukdom kan andra arter ta över delar av samma uppgift. Det gör att hela beståndet står stadigare – både ekologiskt och fysiskt. Förklaringen ligger i hur olika trädarter samverkar. De använder ljus, vatten och näring på olika sätt och vid olika tidpunkter. Vissa har djupa rötter, andra grunda. Vissa växer snabbt tidigt på säsongen, andra senare. Tillsammans skapar de ett biologiskt skyddsnät som gör skogen mindre känslig för plötsliga påfrestningar.
När trädslag och mark inte matchar
En särskilt viktig riskfaktor som pekas ut i forskningen är när samma trädslag dominerar på marker där det inte är optimalt anpassat. I en studie från 2010 visas hur markförhållanden, trädslagsval och skogsstruktur samverkar. På marker med hög markfuktighet eller svag bärighet får träd med grunda rotsystem sämre förankring, vilket kraftigt ökar risken för vindfällning.
Detta är särskilt relevant i Sverige. Under lång tid har framförallt gran planterats på fuktiga, tidigare lövdominerade eller dikade marker. På sådana marker utvecklar gran ofta grunda rotsystem, eftersom syretillgången i marken är begränsad, vilket försämrar trädens förankring. Det har gett produktionsfördelar på kort sikt eftersom fler granar kunnat planteras, men samtidigt byggt in en ökad känslighet för storm, torka och rotskador när klimatet blivit mer extremt. Om detta varnar såväl Skogsstyrelsen som SLU.
Gallring – både risk och möjlighet
Gallring lyfts ofta fram som ett sätt att stärka skogen. Forskningen visar dock att effekten beror på hur och när den görs. En studie från södra Sverige visar att gallring kan öka stormkänsligheten på kort sikt. När träd som tidigare stått skyddade plötsligt exponeras för vind ökar risken för att de fälls. På längre sikt beror utfallet på tidpunkten. Tidig och gradvis gallring i unga bestånd ger träden möjlighet att utveckla stabilare rötter och grövre stammar, vilket minskar stormrisken över tid. Sen gallring – när träden redan är höga och täta – har motsatt effekt. Då försvinner skyddet innan träden hunnit anpassa sig, vilket gör dem extra sårbara för vind.
En internationell forskningsöversikt visar att risken för stormfällning ökar under en period efter gallring, som i vissa fall kan vara i upp till 2–10 år, särskilt i höga och täta bestånd. Samtidigt finns det god evidens för att tidig gallring i unga bestånd kan minska den långsiktiga stormrisken, genom att träden utvecklar stabilare rötter och stammar. Problemet är att mycket av dagens skog gallras sent – först när träden redan är höga och täta – vilket gör dem extra känsliga för vind när skyddet plötsligt försvinner.
När riskerna byggs i helheten
Noterbart är även att flera studier pekar på samma grundproblem: riskerna i dagens skogsbruk uppstår sällan av enskilda beslut, utan av hur beslut kombineras över tid. En studie visar att kortsiktigt rationella skötselbeslut kan öka vindrisken på längre sikt. En annan visar att åtgärder som minskar en risk ofta ökar en annan.
Ytterligare forskning visar att beslut som tas i enskilda skogsbestånd kan påverka hur vinden rör sig över större landskapet och ägogränser. När skog möter öppna ytor med tvära, höga kanter – till exempel vid hyggen eller åkrar – skapas kraftig turbulens. Det gör att vinden inte bromsas vid kanten, utan i stället trycks längre in i skogen, vilket ökar risken för att fler träd fälls längre bort från själva öppningen.
En skog som klarar framtidens väder kräver helhetssyn
Sammantaget ger den forskning som lyfts här en tydlig, men nyanserad bild. Det rör sig inte om en fullständig genomgång av all kunskap, utan om ett urval av studier som pekar åt samma håll. Skogars sårbarhet uppstår sällan genom ett enskilt felbeslut. Den byggs i stället upp över tid, genom många till synes rimliga val som samverkar.
Forskningen pekar inte ut en enkel lösning, ett ”rätt” trädslag eller en universell åtgärd. I stället återkommer samma budskap gång på gång: motståndskraft växer ur helheten. Variation i trädslag, ålder och struktur spelar roll. Liksom anpassning till markens förutsättningar och ett landskapsperspektiv där skogen får fungera som ett sammanhängande system.
Med andra ord råder det ingen brist på kunskap, även om bilden är komplex och lokalt betingad. Vetenskapen ger tydliga vägledningar för hur skog kan byggas för att bättre tåla ett klimat med fler och kraftigare störningar. Den stora utmaningen ligger i hur denna kunskap omsätts i praktiken.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
