Storbritannien inför krav på solpaneler – kan Sverige göra detsamma?

Från och med 2025 blir solpaneler obligatoriska på nästan alla nya bostäder i England – ett beslut som syftar till att sänka elkostnader, stärka energiförsörjningen och nå klimatmålen. Men skulle ett liknande krav fungera i Sverige? SMB undersöker vilka effekter ett sådant regelverk skulle få i svensk kontext.

Den brittiska regeringen har beslutat att göra solpaneler obligatoriska på nästan alla nya bostäder som byggs i England, rapporterar PV Magazine. Beslutet ingår i den kommande byggstandarden Future Homes Standard, som väntas träda i kraft hösten 2025.

Målet är att göra nya bostäder energieffektiva och hållbara. Solenergi ska bli en självklar del av byggnaden. Reformen ingår i en större plan för att anpassa byggsektorn till klimatmålen. Förutom solpaneler ställer Future Homes Standard krav på klimatsmarta uppvärmningslösningar – till exempel värmepumpar och fjärrvärme.

Bra för ekonomi och klimat

Bakgrunden till beslutet är både ekonomisk och klimatrelaterad. Regeringen vill minska hushållens elutgifter, stärka försörjningstryggheten i elsystemet och samtidigt minska utsläppen från bygg- och bostadssektorn. Förslaget innebär att solpaneler kommer att krävas på cirka 90 procent av alla nya bostäder.

Beräkningar visar att ett genomsnittligt hushåll i Storbritannien skulle kunna spara motsvarande över 7 000 kronor per år i elutgifter. Den ökade användningen av solpaneler ses som ett viktigt steg i omställningen mot ett mer decentraliserat och klimatvänligt energisystem.

Skulle ett motsvarande beslut fungera i Sverige?

När solpaneler blir obligatoriska på nya bostäder i England från 2025 väcks frågan om ett liknande krav skulle fungera i Sverige. Flera av motiven är överförbara, men förutsättningarna skiljer sig. Med stöd i offentlig statistik och branschbedömningar belyser SMB vad ett sådant beslut sannolikt skulle innebära i svensk kontext, från ekonomi och klimatnytta till det juridiska.

• Minskade elkostnader och goda solförhållanden i södra Sverige. Precis som i Storbritannien skulle en direkt effekt kunna bli att hushåll får lägre elkostnader. Konsumentguiden Solcellskollen visar att ett normalstort villahushåll kan spara mellan 11 000 och 19 000 kronor per år på egenproducerad el, beroende på elområde, anläggningens storlek och användningsmönster. I Sverige finns dock stora skillnader mellan norr och söder. Enligt Energimyndigheten är potentialen för solel högst i södra Sverige men forskning visar att det även i norr kan finnas god potential för solel.

• Egenproduktion stärker lokal elförsörjning. Fler hushåll skulle, precis som i Storbritannien, bli delaktiga i produktionen av el. En studentrapport från Högskolan i Halmstad visar att svenska villor med solceller i genomsnitt täcker 53 procent av sin årliga elanvändning själva. Det bidrar till minskat nätberoende och stärker lokal motståndskraft vid störningar.

• Klimatnytta även i ett fossilfritt elsystem. Till skillnad från Storbritannien, där en del av elen fortfarande kommer från fossila källor, är Sveriges elproduktion till över 98 procent fossilfri. Men Energimyndigheten bedömer ändå att solel spelar en viktig roll som komplement till andra kraftslag. Detta gäller särskilt eftersom solenergi producerar som mest under tider då hushållens elförbrukning och behov av kylning är högt, och vindkraften ibland levererar mindre.

• Belastning på elnätet och behov av lagring ökar. När andelen solel ökar, både i Storbritannien och Sverige, uppstår nya utmaningar i elnäten. Särskilt är lågspänningsnäten som levererar elen till hushållen inte byggda för att hantera elproduktion från många hushåll samtidigt. Mer solel kan dessutom leda till effekttoppar, spänningsvariationer och i vissa fall omvänt effektflöde tillbaka ut i nätet. Enligt en rapport från Energimarknadsinspektionen krävs därför investeringar i smarta elnät och energilagring för att jämna ut belastningen, stabilisera spänningen och styra produktion och konsumtion på ett effektivt sätt.

• Byggkostnader och återbetalningstid. Ett generellt krav på solpaneler skulle initialt öka byggkostnaden per bostad. Emellertid har både Energimyndigheten och branschkalkyler visat att återbetalningstiden för solceller är relativt snabb. Den genomsnittliga återbetalningstiden ligger på cirka 8–12 år – vilket ofta gör det till en lönsam investering under en bostads livslängd.

Svenskt regelverk kräver anpassning – men Storbritannien kan visa vägen

För att ett solpanelskrav liknande det brittiska skulle kunna införas i Sverige krävs förändringar i både Boverkets byggregler (BBR) och lokala kommunala plan- och byggprocesser. Liksom i England behöver man räkna med undantag i områden där kulturmiljöskydd, skuggning eller takets konstruktion gör solpaneler olämpliga. Det brittiska regelverket tillåter sådana undantag och skulle kunna fungera som modell även för svenska förhållanden.

Sammantaget pekar mycket på att ett liknande beslut i Sverige skulle kunna ge betydande klimat- och kostnadsfördelar, precis som i Storbritannien. Samtidigt kräver skillnaderna i energimix, lagstiftning och lokalt självstyre att en svensk lösning anpassas noggrant till nationella och regionala förutsättningar – snarare än att kopieras rakt av. Och kanske det viktigaste, det måste finnas politisk vilja.