Biobränsle från jordbruksgrödor usel idé – men starka intressen trycker på

Biobränslen kan göra god klimatnytta om de baseras på restprodukter och jordbruksavfall. Att göra biobränsle av jordbruksgrödor som majs, palmolja och sojaolja är däremot en ineffektiv lösning och kräver mycket mark. Ändå väntas bland annat Brasilien trycka på i denna riktning på FN:s klimatmöte COP 30.

En ny rapport beskriver läget när det gäller världens nio största producenter och användare av biobränslen: USA, Brasilien, EU och Storbritannien, Indonesien, Kina, Indien, Argentina, Canada och Thailand. Rapporten är gjord av miljökonsultföretaget Cerulogy på uppdrag av T&E, en kampanjorganisation för hållbara transporter, och beskrivs på bådas webbplatser.

De nio studerade länderna använder idag drygt 100 Mtoe (miljoner ton oljeekvivalenter) biobränslen, men har planer på att öka användningen till 150 Mtoe år 2030. Värdlandet Brasilien väntas lobba starkt för detta på COP-mötet, liksom Indien, USA och andra medlemmar i Global Biofuels Alliance.

Biobränslen tillverkade av sopor, livsmedelsavfall, avloppsslam, gödsel och andra restprodukter anses ha god klimatnytta. Men tillgången på sådana utgångsmaterial är begränsad, så merparten av ökningen lär i så fall baseras på jordbruksgrödor och ta plats på jordbruksmark, enligt rapporten. Det betyder att ny jordbruksmark samtidigt måste hittas någon annanstans för att tillgodose produktionen av livsmedel.

Ingen klimatnytta, utan ökade utsläpp

Den här mekanismen kallas ILUC, Indirect Land Use Change, och beskriver hur producenterna av biobränslen övertar mark som tidigare använts för matproduktion. Efterfrågan på mat leder då ofta till att skog, våtmarker och annan orörd mark i stället omvandlas till jordbruksmark, riskerar att frigöra stora mängder växthusgaser. Resultatet blir att biobränslena inte alls gör någon klimatnytta, utan tvärtom ökar utsläppen.

”Om ILUC-mekanismen tas med i beräkningen, så kommer biobränslena år 2030 att öka transportsektorns utsläpp med 34 miljoner ton koldioxidekvivalenter”, heter det i rapporten.

Jordbruksgrödor odlade för att bli biobränslen tar idag upp markytor som ungefär motsvarar hela Italien. Om planerna på utökning genomförs kan dessa odlingar år 2030 i stället motsvara hela Frankrike. 

Att odla grödor för biobränsle kräver mycket mark. Världen använder idag lika mycket jordbruksmark som hela Italiens yta för sådana odlingar, fast den energi som framställs inte täcker mer än en minimal del av transportsektorns behov.

För biltrafiken är elbilar ett alternativ, men flyget och fartygstrafiken hoppas mer på biobränslen. Enligt T&E är detta hopp dock helt missriktat, eftersom biobränslen tillverkade av jordbruksgrödor åstadkommer hela 16 procent större klimatutsläpp än de fossila bränslen de ersätter. 

Om de enorma ytor som nu täcks av biobränsleodlingar restaurerades till någon sorts naturligt tillstånd skulle klimatvärdet bli oerhört mycket större, skriver rapporten. Detta är förstås osannolikt, men att täcka åtminstone en del av ytorna med solceller kunde vara mer görligt. Bara tre procent av marken skulle räcka för att producera lika mycket energi som vad biobränsleodlingarna ger.

Odlingar för biobränslen kräver mycket vatten

En annan fördel med solcellerna är att de inte kräver vatten, vilket odlingarna gör. För att köra en bil tio mil på biobränslen behövs nästan 3000 liter vatten, mot bara ungefär 20 liter för en elbil som kör på el från solceller.

Organisationen T&E vill därför att världens regeringar sätter stopp för den mest skadliga biobränsleproduktionen, den som görs av jordbruksgrödor. 

”Skattemedlen bör läggas på eldrift, effektivisering och verkligt hållbara alternativ, och inte på att subventionera falska lösningar”, skriver man.

En som går på samma linje är Mark Jacobson, professor i miljöteknik vid Stanford. I ett nyligen utlagt klipp på Youtube förklarar han att USAs biobränsle-inriktade majsodlingar borde avvecklas, eftersom de skadar klimatet, höjer priset på majs och kräver enorma arealer. 

”Att använda majs till etanolbränsle ökar majspriset med 30 procent och ökar klimatutsläppen med 24 procent per energienhet jämfört med fossila bränslen. Detta beror på utsläppen från handelsgödseln, odlingen, transporterna och produktionen av biobränslena”, säger han.

Majsen tar visserligen upp koldioxid när den växer, men det upptaget är enligt Mark Jacobson inte i närheten av att kompensera för utsläppen. En elbil som går på förnybar el däremot minskar utsläppen med 99.5 procent jämfört med en bensinbil.

Fånga in koldioxiden ingen lösning

Att lägga till CCS (koldioxidinfångning) vid biobränslefabrikerna hjälper inte, menar han. Tvärtom: den tekniken är så energikrävande att nettoeffekten skulle bli negativ i stället för positiv. 

Mark Jacobson och hans medarbetare har i en studie i Environmental Science & Technology analyserat planerna på att knyta samman 34 biobränslefabriker i mellersta USA och med hjälp av CCS lagra koldioxiden från deras produktion i berggrunden. Studien visar att detta projekt skulle bli både klimatskadligt och oerhört dyrt både för samhället och för bilisterna.