Som en del i beslutet om EU:s nya utsläppsmål för 2040 dröjer det ytterligare ett år innan bland annat fossila drivmedel inkluderas i unionens utsläppshandelssystem. Nu måste svenska politiker snabbt besluta om kraftfulla åtgärder på hemmaplan, annars riskerar Sverige både att missa sina egna klimatmål och få böter från EU, skriver Magnus Nilsson i veckans krönika.
KRÖNIKA Tidigt i onsdags morse, den 5 november, var det klart. En stor majoritet av EU:s klimatministrar – från regeringar som tillsammans representerar mer än 80 procent av unionens befolkning – beslutade hur de vill att det nya utsläppsmål för 2040, som ska föras in i unionens klimatlag, bör formuleras.
Den breda enigheten krävde mycket långtgående kompromisser. En av dessa innebär att det redan beslutade, nya utsläppshandelssystemet ETS2 (som bland annat omfattar vägtrafik, och vars konsekvenser jag skrivit om i en tidigare krönika) kommer att öppna först 2028, ett år senare än tidigare beslutat.
Prishöjningen på fossila bränslen som ETS2 väntas orsaka förskjuts därmed, vilket kommer att göra det svårare för medlemsstaterna att uppfylla andra delar av EU:s klimatlagstiftning. Senareläggningen kommer också att skapa nya problem för den nationella, svenska klimatpolitiken.
Låt mig förklara.
Kraftfulla nationella åtgärder för trafiken behövs
I miljömålsberedningen kom samtliga partier under hösten överens om att jobba för att de svenska utsläppen utanför EU:s nuvarande utsläppshandel, de så kallade ESR-utsläppen, 2030 ska vara minst 50, helst 60, procent lägre än motsvarande utsläpp var 2005.
Ett viktigt redskap för att klara denna ambition är just ETS2, som väntas driva upp priset på fossila drivmedel med några kronor per liter. Med dyrare fossila drivmedel ska elektrifieringen av fordonsparken skyndas på, och försäljningen av bensin och diesel minska på det sätt som krävs för att klara det nationella klimatmålet.
Om styrmedlet ETS2 istället öppnas först 2028, kommer de svenska ESR-utsläppen knappast att fram till 2030 minska på det sätt överenskommelsen mellan partierna syftar till. Dessutom finns en risk att de totala svenska ESR-utsläppen 2021-2030 blir större än vad den europeiska lagstiftningen tillåter, vilket kan leda till sanktioner från EU-domstolen.
Att ETS2 nu skjutits upp betyder därför att svenska politiker snabbast möjligt måste besluta om kraftfulla, nationella åtgärder för att snabbt minska framför allt utsläppen från trafiken.
Finns enigheten från höstens miljömålsberedning kvar?
Och då väcks den politiska frågan om den breda enighet riksdagspartierna visade upp i miljömålsberedningen kommer att bestå även i ett läge där förändringar på EU-nivå skärper kraven på nationella åtgärder. Vad säger regeringen? Den rödgröna oppositionen? SD?
Ett ytterligare orosmoln, kopplat till förseningen av ETS2, är att finansieringen och starten för den nya elbilspremie regeringen utlovat nu är i fara.
Premien ska till 80 procent finansieras med pengar från EU:s sociala klimatfond (som finansieras med intäkter från ETS2). Sverige lämnade i somras in en ansökan till kommissionen, och pengarna från fonden (och till elbilsköparna) skulle egentligen ha börjat betalas ut redan vid det kommande årsskiftet.
Vad som ska hända med den sociala klimatfonden och dess pengar för det fall ETS2 skjuts upp ett år är faktiskt redan reglerat i den befintliga lagstiftningen. Och konsekvensen är inte bara att utbetalningen av pengarna sannolikt skjuts upp, utan dessutom att den totala ramen krymper från totalt 65 till 54,6 miljarder euro. Tillskottet till den svenska statskassan väntas därmed falla från 4,5 till 3,8 miljarder kronor.
Nya åtgärder och mindre intäkter
Att ETS2 försenas betyder således dels att ytterligare nationella åtgärder måste till för att kompensera den ökning av utsläppen i Sverige som detta innebär, men dessutom att den utlovade finansieringen av elbilspremien under 2026 försvinner.
Att ETS2 skjuts upp får betraktas som beslutat. När det gäller att föra in ett 2040-mål i unionens klimatlag kan det ske först efter att regeringarna och Europaparlamentet kommit överens. I onsdags lade således regeringarna fast sitt förhandlingsbud. I veckan röstar parlamentets miljöutskott, men parlamentets slutliga position beslutas in plenum, där alla ledamöter voterar.
Därefter kan de så kallade trilogförhandlingarna mellan regeringarna, parlamentet och kommissionen starta. Först när man där nått enighet, kan unionens 2040-mål slutligen fastställas genom parallella beslut i ministerrådet respektive parlamentet.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
