Trots Trump: Det gröna USA-tåget rullar

Donald Trumps återkomst till den amerikanska politiska scenen har snabbt fått klimataktivister att frukta det värsta – med all rätt. Trump-politiken saknar helt miljöfokus. Fast fortfarande finns motkrafter.

Som SMB tidigare rapporterat innebär Trumps politik få glädjeämnen för miljön. Men den gröna amerikanska omställningen är inte död, utan har faktiskt ett stort folkligt stöd.

Bland annat visar flera undersökningar att en klar majoritet av amerikanerna stöder utbyggnaden av grön energi – oavsett partitillhörighet. Enligt den oberoende tankesmedjan Pew Research Centers senaste undersökning från juni 2025 vill 77 procent av amerikanerna se mer solenergi och 68 procent mer vindkraft. Stödet är särskilt starkt bland yngre väljare och kvinnor.

Fast vad kan röra sig framåt med det stora politiska motståndet som just nu finns på nationell politisk nivå?

Delstaterna driver på – oavsett vem som styr i Washington

Många tror att USA:s klimatpolitik avgörs i Vita huset – men det är delstaterna som håller i många av de viktigaste trådarna. Stater som Kalifornien, New York och Colorado har egna lagar om utsläppsminskning och stöd till bland annat sol- och vindkraft.

På delstatsnivå satsas det dessutom stort, till exempel har Kalifornien målet att vara 100  procent fossilfritt till 2045, New York bygger ut havsbaserad vindkraft i miljardklassen, och Colorado har lanserat ett klimatinvesteringsprogram på flera miljarder dollar. Dessa delstater inte bara behåller sina klimatambitioner – de skruvar fortfarande upp dem.

Till och med Texas – som ofta röstar konservativt – är idag den delstat som bygger mest sol- och vindkraft i landet. Varför? För att det är billigare än kol och gas. Här väger ekonomi ofta tyngre än ideologi.

Kapitalet satsar – även utan gröna subventioner

Trots federala bakslag satsar kapitalet i USA allt mer på grön energi. Rapporter som indikerar att fossil energi är drabbad av priskaos, politisk osäkerhet och klimatrisker publiceras tätt, vilket gör den typen av investeringar alltmer riskfyllda. Exempelvis visar rapporter från Internationella energiorganet IEA och USA:s energiinformationsmyndighet EIA hur geopolitiska händelser driver på prisvolatilitet för olja och gas, det vill säga att priserna svänger kraftigt och snabbt upp och ner över tid.

Som kontrast beskrivs förnybar energi vara billig, skalbar och framtidssäkrad, vilket marknaden tydligt belönar. Rapportering från BloombergNEF visar att kostnaderna för sol- och vindkraft har rasat och gjort dem till de billigaste energikällorna. Vidare visar analyser från finansiella institutioner som Morgan Stanley och Goldman Sachs att hållbara investeringar fortfarande är eftertraktade och kan erbjuda högre avkastning med lägre volatilitet jämfört med investeringar i fossila bränslen. Dock visar deras analyser även att faktiska resultat blivit viktigare för de gröna investerarna. Särskilt populärt har det blivit med investeringar i sol, vind och batterier – inte bara för att det är ”grönt”, utan för att det ger stabil avkastning och låg risk.

Även Financial Times rapporterar om hur fonder som Pictet Asset Management och jättar som BlackRock har investerat miljardbelopp i förnybar infrastruktur. Dessutom har Amazon och Google tecknar långsiktiga avtal för sol- och vindkraft till sina datacenter.

Och siffrorna talar för sig

Enligt en rapport från IEA förväntas de globala energiinvesteringarna 2025 uppgå till rekordhöga 3,3 biljoner USD, ungefär 34,7 biljoner svenska kronor. Av detta beräknas investeringar i rena energiteknologier (förnybar energi, kärnkraft, elnät, lagring, bränslen med låga utsläpp, effektivitet och elektrifiering) att nå ett nytt rekord på 2,2 biljoner USD, det vill säga nära en tredjedel av de totala investeringarna. Detta innebär att ren energi attraherar dubbelt så mycket kapital som fossila bränslen 2025.

Även investeringar i batterilagringssystem (BESS) klättrar snabbt och förväntas överstiga 65 miljarder USD, eller ungefär 683 miljarder svenska kronor, under 2025. Detta görs för att elnäten ska fungera stabilt när mer el från sol och vind – vars energigenerering inte alltid är stabil – kopplas in.

Investeringar i ny ren energiteknik som helhet (inklusive förnybar elproduktion, grön vätgasproduktion och koldioxidavskiljning och lagring) förväntas nå 670 miljarder USD under 2025. För första gången förväntas detta överträffa investeringar i olja och gas.

Även de hållbara fondmarknaderna är fortfarande starka. Under början av 2025 sålde investerare visserligen hållbara fonder för ungefär 8,6 miljarder dollar globalt sett, vilket hänger ihop med oroliga marknader i stort. Men det var ändå bara en mycket liten del – 0,3 procent – av det totala beloppet på 3,2 biljoner dollar som är investerat i sådana fonder.

Trump bromsar – men tåget rullar ändå

Allt är inte nattsvart – trots Trump-politiken. Marknaden, tekniken, opinionen och många delstater fortsätter driva omställningen framåt, om än i motvind på grund av den federala politiken.

Men riskerna kvarstår.

Republikanerna driver i hög hastighet igenom lagar som rullar tillbaka tidigare miljöreformer – exempelvis i Trumps senaste ”underbara, stora paket”. Nya regler ska underlätta för olja, gas och kol – medan subventioner för sol, vind och energilagring är under attack. Med dessa förändringar tappar USA fart, särskilt i de delstater som saknar egna miljö- och klimatmål eller lokala stödmekanismer.

Men, det är ännu inte helt avgjort åt vilket håll USA rör sig. Så länge konsumenter, företag och investerare efterfrågar hållbarhet samt tekniken förbättras – och så länge väljarna inte nöjer sig med att gå tillbaka till kol och olja i nästa val – finns en tydlig motkraft. Trump kan bromsa. Men han har ännu inte stoppat tåget.